En dysfunktion i sköldkörteln kan påverka hela kroppen. Besvären kan vara lika diffusa som trötthet eller lika allvarliga som sköldkörtelcancer. Sköldkörteln ansvarar för att bilda sköldkörtelhormon, ett hormon som har effekt på i princip alla vävnader i kroppen där cellulär aktivitet förekommer.
Sköldkörteln kan drabbas av flera olika problem, varav vissa är mycket vanliga.
Struma innebär en förstoring av sköldkörteln. En kraftig struma kan trycka mot matstrupen eller luftstrupen, vilket gör det svårt att svälja och andas.
Cancer i sköldkörteln är relativt vanligt, men prognosen är mycket god. Sjukdomen är lätt att upptäcka tack vare sina tidiga symtom. Upp till 50 procent av befolkningen får någon gång en ensam knöl (nodul) i sköldkörteln, men den överväldigande majoriteten av dessa är godartade.
Hypertyreos och hypotyreos är mycket vanliga tillstånd. Hypertyreos beror på för hög produktion av sköldkörtelhormon, medan hypotyreos är raka motsatsen – för låg produktion. Tyreoidit är en inflammation i sköldkörteln som kan ge en rad olika symtom, vanligast är smärta eller feber.
Bland den stora mängd symtom som sköldkörtelproblem kan orsaka finns bland annat:
De flesta sköldkörtelproblem upptäcks med ett enkelt blodprov. De flesta läkare utför detta som en rutinmässig och viktig del av en allmän hälsoundersökning.
Om din läkare misstänker att du har en sköldkörtelsjukdom hänvisas du oftast vidare till en specialist i endokrinologi.
En endokrinolog kan beställa en jodupptagsundersökning (scintigrafi) eller ett ultraljud av sköldkörteln för att bättre kunna bedöma hur den fungerar. Med en nålbiopsi tas vävnadsprover för att avgöra om dina symtom beror på cancer.
Hypotyreos behandlas med sköldkörtelhormontabletter (levotyroxin). När du börjar med medicinen tar det cirka två veckor innan den tas upp av kroppen, och full återhämtning från symtomen kan ta upp till två månader. Regelbundna blodprover är nödvändiga under en prövande period – det kan ta upp till ett år innan du och din läkare hittat rätt dosering för just dig.
Hypertyreos behandlas med läkemedel som sänker nivåerna av sköldkörtelhormon, till exempel metimazol och propyltiouracil.
Läkaren kan använda behandling med radioaktivt jod för att förstöra hela eller delar av sköldkörteln. Det är en vanlig metod – jodet ges som oral medicin och kräver ingen sjukhusvistelse. Den vanligaste biverkningen av radiojodbehandling är att den kan leda till hypotyreos.
Läkare rekommenderar sällan operation numera, utom när patienten inte kan eller vill ta mediciner mot sitt sköldkörtelproblem, eller när cancer ligger bakom symtomen.
Att ta levotyroxin är ofta något du behöver göra resten av livet. En korrekt sköldkörtelevel för din kropp är nödvändig för att den ska fungera optimalt. Redan en lätt förhöjd nivå av sköldkörtelhormon kan öka riskerna för patienter med hjärtsjukdom och förvärra besvär med kärlkramp (angina). Läkemedlet är säkert för nästan alla, men försiktighet krävs hos patienter med epilepsi och hos personer som använder vissa kolesterolläkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online