Hippoterapi vid skolios – så används hästar som behandlingsform

Hippoterapi innebär att man använder hästridning som behandlingsform vid neurologiska, muskulära, psykologiska och ortopediska störningar samt andra motoriska och mentala funktionsnedsättningar. Vid hippoterapi kategoriseras skolios som en neurologiskt betingad rörelsestörning.

Vad är skolios?

Skolios är en onormal sidokurvatur av ryggraden, det vill säga att ryggen böjs åt sidan istället för att vara rak sett framifrån. Tillståndet kan orsakas av sjukdomar som muskeldystrofi, polio eller cerebral pares. Det kan även drabba ortopediska patienter, liksom paraplegiker och tetraplegiker. Ibland är orsaken okänd – detta kallas idiopatisk skolios, som är den vanligaste formen, särskilt hos ungdomar under tillväxt.

Hästarna i behandlingen

Kvalificerade yrkespersoner väljer ut särskilt lämpade och tränade hästar och utrustar dem med anpassad ridutrustning som beslutas individuellt för varje klient. För att påbörja hippoterapi krävs alltid ett läkarintyg eller recept från legitimerad vårdgivare. Hästarna ska ha lugnt temperament, jämn gångart och rätt storlek för klientens behov.

Hästens roll

Hästen används som ett terapeutiskt redskap för att framkalla muskulära, neurologiska och mentala reaktioner hos klienten. Ett team bestående av hästhanterare, fysioterapeut, psykolog och volontärer arbetar tillsammans för att ta fram ett upplägg som gynnar just den enskilda klienten. Hästens rytmiska, tredimensionella rörelser liknar det mänskliga gångmönstret och ger kontinuerlig sensorisk stimulans till klientens kropp.

Ridkunskaper krävs inte

Klienten behöver inte kunna rida och lär sig inte ridskicklighet under hippoterapin. Syftet är i stället att uppleva hästens rörelser och reagera på dem. Genom hästens steg tränas klientens kropp omedvetet att anpassa sig, balansera och stabilisera sig i sadeln.

Fördelar med hippoterapi

Enligt den österrikiska fysioterapeuten Emmy Tauffkirchen, som presenterade sina erfarenheter vid den sjätte internationella kongressen "Animals and Us" år 1992: "Den tredimensionella rörelsen från ryggen på den gående hästen påverkar den sittande patienten och framkallar ett reaktivt sittmönster."

När metoden används på rätt sätt kan detta bidra till förbättrad hållning, ökad rörlighet och bättre balans. Många klienter upplever även positiva effekter på självtillit, koncentration och allmänt välbefinnande, eftersom behandlingen kombinerar fysisk träning med kontakt mellan människa och djur.