
Skolios är en skelettsjukdom som orsakar onormala krökningar och rotationsdeformationer i ryggraden. Enkelt förklarat har ryggraden vridits runt sin egen axel, ungefär som när en korkskruv vrids in i en kork. Tillståndet är vanligare hos flickor – de drabbas ungefär dubbelt så ofta som pojkar. Skolios kan diagnostiseras i alla åldrar, men är vanligast hos personer över 10 år. Sjukdomen är ärftlig, men svårighetsgraden kan variera mellan generationer.
Skolios kan ge flera olika symtom. Några av de vanligaste är:
En skoliosdiagnos kan ställas och bekräftas säkert genom undersökningar som magnetkameraundersökning (MRI), spinal radiografi, röntgen eller datortomografi (CT).
I de flesta fall orsakar skolios ingen smärta alls. Även svår skolios är sällan smärtsam. Det finns dock vissa svåra fall där patienter upplever smärta i ryggradsområdet, i vissa inre organ samt i ryggmusklerna. Enligt UCSF beskriver patienter ibland smärtan som en brännande, stickande känsla i ryggen. Den fysiska smärta som utvecklas vid mer framskridna tillstånd bör övervakas noggrant och kan i vissa fall behöva behandlas kirurgiskt.
De flesta som får diagnosen skolios upplever ingen fysisk smärta, men kan enligt UCSF drabbas av psykologiska och emotionella reaktioner på själva diagnosen. Av rädsla och obehag inför sitt tillstånd kan patienten bli så orolig att hjärnan faktiskt producerar symtom och smärtupplevelser utifrån egna förväntningar. Denna typ av smärta kan behandlas med receptbelagda läkemedel. Samtalsterapi kan också vara till stor hjälp, eftersom den riktar sig mot de emotionella och psykologiska orsakerna bakom smärtan.
Det är mycket viktigt att läkare är tydliga och raka när de informerar sina patienter om deras skolios, för att eliminera osäkerhet och onödig rädsla. Stöd från vänner och familj kan vara mycket värdefullt för patienter under behandlingens gång. Med en god förståelse för sitt tillstånd kan de flesta patienter undvika att utveckla smärtsamma symtom.
Även om skolios normalt sett inte bör orsaka smärta kan fall med ryggsmärta behandlas och hanteras med sjukgymnastik, övningar som yoga samt massage. Dessa terapier botar inte tillståndet, men ger patienten lindring och ökad livskvalitet.
Korsetter kan också användas för att räta upp ryggraden. Vissa korsetter ska bäras upp till 24 timmar per dygn och får endast tas av i samband med badning, medan andra bara behöver bäras på natten. Korsetten botar inte skolios, men hjälper till att bromsa eller stoppa att krökningen förvärras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online