Tendinit, eller seninflammation, är en smärtsam inflammation i senorna – de bindvävnader som förbinder muskler med ben. Plötsliga ökningar av träning och aktivitet, eller långa perioder av repetitiva rörelser och överbelastning, kan orsaka små rupturer i en sena. Senan svullnar så småningom och blir smärtsamt inflammerad. Injektioner av trombocytrik plasma (PRP) – en blodprodukt som framställs ur patientens eget blod – i inflammationsområdet används ofta för att påskynda läkningen.
Axlar, fötter, knän, vadben, armbågar och handleder är de vanligaste platserna för tendinit. Idrottare kan utveckla tendinit i axeln efter överbelastning i sporter som baseboll, medan tennisspelare ofta drabbas av så kallad tennisarmbåge. Kontorsarbetare kan i stället utveckla tendinit i handlederna efter långa timmar vid datorns tangentbord.
De röda blodkropparna försörjer kroppens organ med livsviktigt syre. De övriga beståndsdelarna i blodet – vita blodkroppar, plasma och blodplättar – är avgörande för att bekämpa infektioner samt främja kroppens hälsa och läkningsförmåga. Blodplättarna innehåller bioaktiva proteiner, bland annat tillväxtfaktorer, som är nödvändiga för reparation och regenerering av skadade senor och andra mjukdelar.
Trombocytrik plasma började användas inom medicinsk behandling redan på 1970-talet, men användningen var då till stor del begränsad till sjukhusmiljöer. Nyare tekniska framsteg gör att ingreppet numera kan utföras i öppenvård, till exempel på vårdcentraler och läkarmottagningar. Behandlingen är en viktig del av det växande behandlingsområdet som kallas ortobiologi, där tekniska och medicinska innovationer används för att stärka kroppens naturliga förmåga att läka skador i rörelseorganen.
En liten mängd blod tas från patienten med en nål och genomgår en laboratorieprocess på cirka 15 minuter som kallas centrifugering. Därvid separeras de röda blodkropparna bort och koncentrationen av blodplättar och tillväxtfaktorer i den kvarvarande plasmablandningen ökar med 500 procent. Den trombocytrika plasman injiceras sedan i skadeområdet, där den kan stimulera tillväxten av nya blodkärl och främja bildningen av nya friska celler som ersätter senans gamla, inflammerade celler.
Behandling med trombocytrik plasma kan användas som ett alternativ till kirurgiska ingrepp eller som ett komplement till dem. Oavsett om operation utförs eller inte ingår oftast andra behandlingsformer – som kyl- eller värmebehandling, ultraljud och rehabiliteringsövningar – i den övergripande vårdplanen. Svaret på behandlingen varierar mellan patienter, men de flesta behöver en till tre injektioner med fyra till sex veckors mellanrum. Patienter kan säkert få så många injektioner som bedöms nödvändigt.
Patienter i alla åldrar kan genomgå behandlingen. Eftersom plasmalösningen framställs ur patientens eget blod finns ingen risk för avstötning eller biverkningar från immunsystemet. En lyckad behandling kan dessutom eliminera behovet av långvarig smärtlindring. Andra mjukdelsskador som behandlas med injektioner av trombocytrik plasma är muskelbristningar, muskelfibros och ligamentskador. Metoden har även använts vid ledskador, exempelvis kronisk inflammation, broskskador och skador på menisken i knät.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online