Vad är kroppsdysmorfi? Vanliga symtom och varningstecken

Vad är kroppsdysmorfi?

Kroppsdysmorfisk störning (BDD), ofta kallad kroppsdysmorfi, innebär ett överdrivet och besatthetsliknande fokus på en eller flera upplevda fel i sitt eget utseende. Oron lindras sällan av andra människors försäkringar eller av kosmetiska behandlingar.

I enkla termer kan man säga att en person med kroppsdysmorfi inte kan sluta tänka på en eller flera upplevda brister eller defekter i sitt utseende – brister som bara personen själv ser, eller som framstår som betydligt värre än de egentligen är. Många tillbringar oproportionerligt mycket tid på personlig vård, på att försöka dölja de upplevda felen eller på att jämföra sitt utseende med andras.

Det kan till exempel handla om att ofta spegla sig, ständigt söka bekräftelse från andra om sitt utseende, eller helt undvika sociala situationer. Dessa tvångstankar kan orsaka stort känslomässigt lidande, allvarligt försämra vardagen och påverka relationer, arbete eller studier.

Vanliga teman vid kroppsdysmorfi

• Överdriven oro för håravfall eller tunnare hår
• Starkt fokus på storlek, form eller symmetri hos olika kroppsdelar, till exempel näsa, mun, bröst eller könsorgan
• Överdriven oro för hudfläckar, finnar eller rynkor
• Känslan av att kroppen är deformerad eller ful, trots att objektiva belägg tyder på motsatsen
• Tvångsmässiga beteenden kopplade till utseendet, såsom frekvent spegelgranskning, överdriven hud- och hårvård eller upprepade kosmetiska ingrepp
• Rädsla för att synas offentligt eller umgås med andra på grund av upplevda brister i utseendet
• Undvikande av situationer där utseendet kan granskas, exempelvis bad, strandbesök eller sociala evenemang
• Kraftigt känslomässigt lidande, depression eller ångest kopplad till fixeringen vid utseendet
• Suicidtankar eller suicidbeteende

När ska du söka hjälp?

Kroppsdysmorfi är en allvarlig men behandlingsbar psykisk hälsostörning. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och i vissa fall läkemedelsbehandling har visat god effekt. Om du eller någon i din närhet känner igen sig i beskrivningen ovan, eller har tankar på att skada sig själv, är det viktigt att ta kontakt med vården. Du kan vända dig till din husläkare eller en psykologmottagning. Vid akuta suicidtankar finns Självmordslinjen (Mind) på telefon 90101, som är öppen dygnet runt.