Nästan alla har någon gång upplevt buksmärta i någon form. I bukhålan finns flera olika organ, bland annat de som ansvarar för matsmältningen (matstrupe, magsäck, tunn- och tjocktarm, lever, gallblåsa och bukspottkörtel), samt aorta, blindtarmsbihanget, njurarna och mjälten. Enligt Medline Plus kan buksmärta utgå från vilket som helst av dessa organ, eller uppstå på en annan plats i kroppen och sedan stråla ut mot bukområdet.
Det finns många sätt att beskriva hur smärtan känns. Du kan säga att den är skärande, krampaktig, bultande, värkande, dov eller allmän. Smärtan kan också vara lokaliserad, det vill säga att den bara finns i ett visst område av buken, till exempel vid blindtarmen.
Läkaren vill dessutom ofta veta hur smärtan började, vad du gjorde för att lindra den, vad som förvärrade den, samt smärtans mönster och varaktighet. Ju mer exakt du kan beskriva din smärta, desto lättare blir det för läkaren att ställa rätt diagnos.
Enligt Medicine Net finns det tecken och symtom som tillsammans med buksmärta kan tyda på andra underliggande tillstånd. Exempel på sådana är feber, som kan indikera en inflammation, samt diarré eller blödning från ändtarmen, som kan peka på en orsak i tarmen.
Enligt Health Central finns det dussintals möjliga orsaker till buksmärta. Några av de vanligaste är:
Medline Plus listar även inflammation i gallblåsan, blödning i och längs aortaväggen samt magsår som möjliga orsaker. Dessutom nämner Web MD magsjuka och bäckeninflammation bland orsakerna till buksmärta.
För att kunna fastställa var smärtan kommer ifrån och vad orsaken är behöver läkaren ta en fullständig sjukdomshistoria och genomföra en noggrann kroppsundersökning. Utöver detta kan ytterligare tester behövas för att diagnostisera smärtan korrekt.
Sådana undersökningar kan omfatta ett komplett blodprov, röntgen av buken, ultraljud, datortomografi (CT), koloskopi eller endoskopi. Om patienten är kvinna gör läkaren oftast också ett graviditetstest, eftersom graviditet kan vara en källa till buksmärtan.
De flesta former av buksmärta kan behandlas hemma. Sitter smärtan till exempel högt upp i buken och uppstår efter måltider bör du vänta minst en timme innan du lägger dig, samt ta syrabindande läkemedel (antacida) för att lindra besvären. Enligt Medline Plus bör du samtidigt undvika aspirin, ibuprofen och andra antiinflammatoriska läkemedel, eftersom dessa kan förvärra problemen.
Övrig buksmärta behandlas medicinskt. Har du exempelvis fått diagnosen blindtarmsinflammation kan en operation behövas för att förhindra att blindtarmsbihanget brister, något som kan leda till allvarliga komplikationer.
Enligt Medline Plus finns det flera saker du själv kan göra för att minska risken för buksmärta:
Kombinationen av goda matvanor, regelbunden fysisk aktivitet och uppmärksamhet på kroppens signaler kan göra stor skillnad för din maghälsa. Upplever du kraftig, långvarig eller återkommande buksmärta bör du alltid kontakta vårdpersonal för en korrekt bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online