
Ligament och leder arbetar tillsammans för att möjliggöra många av kroppens funktioner – allt från löpning till att skriva för hand. Smärta i ligament och leder är ett vanligt förekommande tillstånd som kan bero på en rad olika skador och sjukdomar. Eftersom smärtan ofta är kopplad till rörelse, exempelvis gång eller arbete med händerna, kan den kraftigt begränsa patientens förmåga att klara sina dagliga rutiner.
Ligament och leder hör nära samman, men de är inte samma sak. En led definieras som varje område i kroppen där två eller flera ben möts och förbinds genom membran, brosk och andra stötdämpande vävnader. Ett ligament är en stark, fibrös vävnad som utgör ett av dessa förbindande material och som håller ihop ledens ben. Ligamentet är alltså en viktig beståndsdel av leden som helhet och en avgörande komponent för dess funktion.
Smärta i ligament och leder kan uppstå på alla ställen där ben möts. Knät är ett av de vanligaste problemområdena, men besvären kan även drabba armbåge, fotled, rygg, hand, fot, handled, axel, nacke och höft.
Ledvärk är det vanligaste av de två besvären och har många olika orsaker. Autoimmuna sjukdomar, däribland reumatoid artrit, är en betydande faktor. Ledvärk kan även vara ett symtom på infektionssjukdomar och sjukdomar kopplade till livsstil och kost, såsom gikt, påssjuka, mässling, borrelia och hepatit.
Skador är en annan vanlig orsak – både överbelastning (exempelvis vrickningar) och benbrott kan ge upphov till ledvärk. Problem med skelettet självt, såsom artros eller osteomyelit (beninflammation), kan också leda till smärta genom att rubba ledens balans. Ett ben som inte fungerar som det ska kan dessutom klämma eller pressa det förbindande vävnadsmaterialet som håller det mot de övriga benen i leden, vilket ytterligare förstärker smärtan.
Beroende på orsak och var i kroppen smärtan sitter ordinerar läkaren specifika behandlingar för patienten. Antiinflammatoriska läkemedel kan ofta lindra både smärta och svullnad. Vid ledvärk som inte beror på artrit kan vila och anpassad träning förbättra ledens styrka och motståndskraft mot smärta. Även regelbundna varma bad, massage och stretchövningar brukar ha god effekt.
Många patienter försöker själva behandla besvären med receptfria preparat. Det kan fungera vid lindriga besvär, men om smärtan varar i mer än tre dagar eller om du får hög feber är det tydliga tecken på att du bör kontakta en läkare.
De flesta lindriga ligamentskador som inte kräver akut vård läker helt inom en till två veckor. Har besvären inte gått över efter två veckor finns risk för långvariga problem, eftersom ligamentet då kan förbli kroniskt uttänjt, skadat eller överbelastat. Eftersom ligament förbinder ben med varandra påverkas även skelettet när ligamentet inte fungerar som det ska, vilket kan leda till större problem.
Eftersom ligament står i förbindelse med den del av det autonoma nervsystemet som kallas sympatiska nerver, kan smärtan dessutom sprida sig utanför själva skadeområdet.
I vissa fall orsakas ligamentsmärta av ett underliggande nervtillstånd, som måste åtgärdas innan själva ligamentsmärtan kan behandlas framgångsrikt. I övrigt kan stärkande övningar minska belastningen på lederna, medan antiinflammatoriska läkemedel används för att hantera svullnad och smärta. Vid svårare skador krävs ofta speciella injektioner för att underlätta det skadade ligamentets läkning eller återväxt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online