1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

NIH:s strokeskala – så bedöms svårighetsgraden av stroke

Varje år drabbas cirka 795 000 amerikaner av stroke, enligt American Heart Association. En detaljerad bedömning av strokets svårighetsgrad med hjälp av National Institutes of Healths strokeskala (NIHSS) är det första steget mot en framgångsrik behandlingsplan.

Vad är NIH:s strokeskala?

Strokeskalan består av 15 punkter som testar medvetandegraden (vakenhet, förmåga att svara på frågor och följa instruktioner), synstörningar, ansiktsförlamning, svaghet eller förlamning i armar och ben, bristande koordination i extremiteterna, sensorisk förmåga (förmågan att reagera på stimuli) samt talet.

Mätningen för varje område baseras på en poängskala från 0 till 5, där 0 representerar normal funktion, det vill säga ingen observerbar skada. Den sammanlagda poängen ligger mellan 0 och 42, där högre värden indikerar en allvarligare stroke. Skalan finns tillgänglig som ett utskriftsbart formulär, inklusive nödvändiga visuella hjälpmedel, med utrymme för att registrera patientens svar inom vart och ett av testområdena.

Hur lång tid tar bedömningen?

Strokeskalan kan genomföras på mindre än tio minuter per patient, vilket gör den praktisk även i akuta situationer. Den är utformad för att upprepas minst fem gånger:

  • Som baslinje – den första bedömningen efter att symtomen visat sig
  • Två timmar efter att behandlingen inletts
  • 24 timmar efter symtomdebut
  • 7 till 10 dagar efter symtomdebut
  • Tre månader efter symtomdebut

Genom att följa upp patienten vid dessa tidpunkter får vårdpersonalen en tydlig bild av sjukdomsförloppet och effekten av behandlingen.

Betydelse för strokevården

Tidig upptäckt är avgörande för effektiv strokebehandling. NIH-skalan ger ett standardiserat mått på en strokes potentiella allvarlighetsgrad och fungerar också som ett verktyg för att mäta återhämtningsprocessen över tid.

Eftersom alla vårdgivare använder samma kriterier blir resultatet jämförbart oavsett var och när bedömningen görs. Detta underlättar beslut om akuta insatser, exempelvis trombolys (blodpropslösande läkemedel), och gör det möjligt att dokumentera patientens utveckling på ett enhetligt sätt genom hela vårdförloppet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online