1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Locked-in-syndrom orsakat av stroke i lillhjärnan

En stroke kan få många olika följder, vissa allvarligare än andra. En stroke i lillhjärnan leder ofta till begränsad motorik och balansrubbningar, men i svåra fall kan den också orsaka locked-in-syndrom – ett tillstånd där patienten är helt förlamad men fullt medveten.

Lillhjärnans funktion

Lillhjärnan är den del av hjärnan som sitter i nedre bakre delen av skallen, strax ovanför hjärnstammen. Den ansvarar för muskelkontroll, rörelse, koordination och balans. Vid locked-in-syndrom går dessa funktioner helt förlorade, eftersom skadan ofta även drabbar hjärnstammen, som styr kroppens frivilliga rörelser.

Vanliga symtom vid lillhjärnstroke

Stroke i lillhjärnan är mindre vanligt än stroke i andra delar av hjärnan, men kan orsaka allvarliga skador beroende på var i lillhjärnan den uppstår. Vanliga symtom är:

  • Koordinations- och balanssvårigheter (ataxi)
  • Yrsel och känsla av att omgivningen snurrar (vertigo)
  • Huvudvärk
  • Illamående och kräkningar

Vad kännetecknar locked-in-syndrom?

En person med locked-in-syndrom är helt förlamad utom de muskler som styr ögonen. Medvetandet är intakt – personen kan tänka, höra och se, men varken röra sig, tala eller svälja. Kommunikation möjliggörs ofta genom blinkningar eller små ögonrörelser, ibland med hjälp av specialiserad teknik.

Sambandet mellan lillhjärnstroke och locked-in-syndrom

En svår stroke i lillhjärnan kan störa hjärnans förmåga att styra muskelrörelser, särskilt när blodflödet till hjärnstammen påverkas. Locked-in-syndrom är ett sällsynt men mycket allvarligt resultat av en traumatisk hjärnskada, såsom en omfattande lillhjärnstroke.

Prognos och behandling

Det finns idag ingen standardbehandling för locked-in-syndrom. Funktionell neuromuskulär stimulering kan användas för att elektriskt aktivera muskelreflexer, men den motoriska återhämtningen är extremt begränsad och full återgång till normal rörelseförmåga är ovanlig, enligt den amerikanska myndigheten National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS).

Trots den svåra prognosen spelar tidig rehabilitering, logopediskt stöd och kommunikationshjälpmedel en viktig roll för livskvaliteten hos personer som lever med tillståndet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online