Sambandet mellan stroke och stress är komplext och ofta missförstått. Många undrar om de två tillstånden hör ihop, och i så fall på vilket sätt. Vad vi vet är att stress kan påverka risken för stroke indirekt, eftersom stress utgör en riskfaktor för sjukdomar som diabetes och högt blodtryck – tillstånd som i sin tur ökar risken för stroke. Men även om stress inte direkt orsakar stroke blir den ett betydande problem efter en stroke.
En stroke utlöses av blodproppar, brustna blodkärl eller aneurysm (utbuktningar) i blodkärlen. Detta avbryter syretillförseln som blodet transporterar till hjärnan. Utan en kontinuerlig syreförsörjning stannar kroppens funktioner och system av. En stroke kan orsaka hjärnskador som leder till nedsatt funktionsförmåga eller döden.
Enligt neurologen Dr. Olajide Williams löper personer som upplever stress vecka efter vecka en större risk att drabbas av stroke än personer med flera klassiska riskfaktorer för hjärtsjukdom men lägre stressnivåer.
Den vanligaste formen är trombotisk stroke, som orsakas av en blodpropp som bildas i en artär i hjärnan. Embolisk stroke orsakas istället av en blodpropp som bildats på annan plats i kroppen. Proppen lossnar och vandrar via blodomloppet mot hjärnan. När proppen inte längre kan passera genom blodkärlen fastnar den och blockerar blodflödet, vilket leder till embolisk stroke. Den tredje formen är hemorragisk stroke, som orsakas av en blödning i hjärnan.
Ett liv präglat av ständig stress kan leda till högt kolesterol och förhöjt blodtryck – båda faktorer som ökar risken för stroke. Även om stress i sig inte orsakar stroke kan olämpliga sätt att hantera stress leda fram till just de riskfaktorer som gör det. Om du äter fet mat, överäter eller överkonsumerar alkohol ökar var och en av dessa vanor ditt kolesterol och ditt blodtryck.
När någon överlever en stroke har kroppen ådragit sig skador. Återhämtningstiden varierar från person till person och beror på typen av stroke. En stroke tömmer kroppen på energi och näringsämnen och lämnar den drabbade extremt svag. För vissa överlevande kan återgången ta flera år. Den tiden innefattar ofta fysioterapi, samtalsterapi och logopedi. Det kan vara en stressande process att inse att man inte längre klarar de uppgifter man utförde utan problem före stroken.
Efter en stroke utsätts kroppen för både fysisk och emotionell stress. Allt förändras. Kroppen måste anstränga sig för att lära sig fungera ordentligt igen – en utmaning som både kroppen och den drabbade måste stå ut med för att återfå en så god hälsa som möjligt. Utöver de fysiska förändringarna kan familj och vänner också lägga märke till en personlighetsförändring. Personen kan tidigare ha varit lugn och mild, men är nu högljudd och får häftiga vredesutbrott.
Alla dessa förändringar tar hårt på den drabbade, som tidigare kunde gå själv, klä och mata sig, kommunicera genom tal och skrift samt hantera sina känslor bättre. Den känslomässiga stress som patienter kan uppleva innefattar rädsla, ångest och depression. Med rätt stöd från vården och närstående går det dock ofta att gradvis återfå funktioner och finna en ny balans i livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online