En stroke uppstår när blodflödet till hjärnan avbryts. Den vanligaste formen är ischemisk stroke, som orsakas av blodproppar som täpper till ett blodkärl eller en artär. En stroke kan drabba vänster eller höger hjärnhalva, lillhjärnan eller hjärnstammen. Strokes som inträffar i hjärnstammen räknas som de mest allvarliga.
Hjärnstammen styr de autonoma, det vill säga "involuntära", funktionerna i kroppen – exempelvis andning, blinkningar, hörsel och sväljning. Även talet styrs härifrån; det är visserligen en frivillig handling, men den kräver involuntära rörelser för att fungera korrekt.
En stroke i hjärnstammen kan få mycket allvarliga konsekvenser. Bland de vanligaste effekterna finns långvarig koma, oförmåga att se, höra, tala eller äta samt behov av respiratorvård. I värsta fall kan stroken leda till döden.
Hjärnstammen överför nervsignaler via nervfibrer som förbinder den med övriga delar av hjärnan. När celler dör till följd av en stroke kan dessa signaler inte längre nå fram, vilket kan orsaka förlamning i olika delar av kroppen.
Med rätt rehabilitering och terapi kan vissa personer återhämta sig helt efter en stroke. I många fall orsakar dock en stroke i hjärnstammen någon form av bestående hjärnskada, vars svårighetsgrad kan variera från mild till mycket allvarlig.
Tiden spelar en avgörande roll vid stroke – ju tidigare behandling påbörjas, desto färre hjärnceller går förlorade. Kontakta omedelbart akutsjukvården, ring 112, om du eller någon i din närhet uppvisar symtom på stroke i hjärnstammen, exempelvis illamående, nedsatt koordination, skakningar eller onödig klumpighet i rörelserna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online