Cirka 50 procent av alla stroke är så kallade trombotiska stroke. Denna typ av stroke inträffar när ett blodkärl i hjärnan blockeras av en blodpropp, även känd som en trombos. Hjärnvävnaden dör sedan till följd av syrebristen. Eftersom denna typ av stroke är extremt farlig är det viktigt att aktivt arbeta för att förebygga den. Här är tio åtgärder som kan minska din risk.
Om det finns trombotisk stroke i familjens sjukdomshistoria ökar också din egen risk. Hjärt-kärlsjukdom, ateroskleros och blodsjukdomar innebär dessutom en förhöjd risk. Andra varningsflaggor är tillstånd som diabetes, hypertoni (högt blodtryck) och högt kolesterol.
Gå igenom dina riskfaktorer tillsammans med din läkare och ta fram en individuell plan med livsstilsförändringar, läkemedel och andra strategier för att förebygga trombotisk stroke.
Håll diabetes, högt kolesterol och hypertoni under kontroll. Rådgör med din läkare om kost, motion och lämplig läkemedelsbehandling.
Vidta alla tänkbara åtgärder för att förebygga ateroskleros eller begränsa dess utveckling. Ateroskleros uppstår när plack bildas på insidan av blodkärlen. Eftersom ateroskleros gör att kärlen smalnar ökar risken för att de blockeras av en blodpropp. Har du redan ateroskleros är det viktigt att göra allt för att eliminera eller kontrollera tillståndet.
Låt kontrollera ditt kolesterol med jämna mellanrum och håll koll på ditt blodtryck. Din läkare kan rekommendera daglig behandling med acetylsalicylsyra samt förskriva läkemedel som löser upp blodproppar eller förhindrar att nya bildas.
En hälsosam livsstil är avgörande för att minska strokerisken. Ät en balanserad kost med rikligt med grönsaker och frukt, och begränsa livsmedel med högt innehåll av kolesterol, transfetter och mättat fett. Motionera regelbundet, rök inte och drick alkohol med måtta. Undvik kokain och amfetamin – båda drogerna är kopplade till en kraftigt ökad risk för stroke.
Övervaka och behandla dina migränanfall. Migrän orsakar visserligen betydligt mindre ofta trombotisk stroke än ateroskleros, men kraftiga kärlsammandragningar i samband med svåra migränattacker kan i sig bidra till att en blodpropp bildas.
Var extra uppmärksam på vanligt förskrivna migränmediciner om dina anfall åtföljs av domningar, synsvartningar eller svaghetskänslor. Har du dessa symtom kan migränmedicinerna i stället öka risken för stroke – diskutera alltid detta med din läkare.
Olika typer av stroke har många gemensamma symtom, men de kan också variera beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. En person som drabbats av stroke kan klaga på huvudvärk, yrsel och synbesvär, verka förvirrad eller ha svårt att tala. Balansen och koordinationen kan påverkas, vilket gör det svårt att gå eller använda händerna. Ena sidan av kroppen kan bli svag eller till och med förlamad, och den drabbade kan uppleva att kroppsdelar plötsligt känns domna. En strokepatient kan också sjunka in i medvetslöshet eller koma, drabbas av krampanfall, börja kräkas eller andas oregelbundet.
Ett enkelt sätt att reagera snabbt är AKUT-testet: Ansikte – är ansiktet asymmetriskt? Kropp – kan personen lyfta båda armarna? Umgås – verkar personen förvirrad? Tal – är talet sluddrigt eller oklart? Tid – ring 112 direkt.
Ring 112 omedelbart eller bege dig direkt till akuten om du har minsta misstanke om stroke. Snabb diagnos och behandling är avgörande för att förebygga eller begränsa skadorna av en stroke och förbättrar patientens chanser att överleva och återhämta sig avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online