1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Strokekomplikationer: Vanliga följder och vägen till återhämtning

Vad händer vid en stroke?

En stroke uppstår när blodflödet till hjärnan avbryts. Det begränsar tillförseln av syre och näringsämnen, och hjärnvävnaden börjar dö inom några minuter. En stroke kan leda till många komplikationer, både till följd av själva hjärnskadan och av förändringar i din förmåga att utföra olika aktiviteter. Vilka komplikationer du drabbas av och hur allvarliga de blir beror på vilka delar av hjärnan som påverkats och hur omfattande skadan är.

Förlamning och nedsatt muskelrörelse

Ibland påverkar en stroke de delar av hjärnan som styr rörelser. Du kan drabbas av förlamning på ena sidan av kroppen eller förlora kontrollen över vissa muskler. Beroende på svårighetsgraden kan sjukgymnastik förbättra ditt tillstånd.

Att äta, tala och svälja

Du kan få svårt att kontrollera munens muskler, vilket ger problem med att tala, äta och svälja. Stroke kan också orsaka afasi, ett tillstånd som stör förmågan att uttrycka sig verbalt. Du kan ha svårt att sätta samman tankar eller glömma ord. Att träffa en logoped kan hjälpa dig att hantera afasin.

Mentala förmågor

Minnesförlust är vanligt efter en stroke och kan förbättras i varierande grad beroende på skadans omfattning. Du kan också uppleva förvirring eller ha svårt att förstå begrepp. Vissa rehabiliteringsinsatser kan hjälpa dig att förbättra din situation.

Smärta

Du kan uppleva smärta eller andra obehagliga sensationer i de kroppsdelar som påverkats av stroken. Situar skadan till exempel på högra hjärnhalvan kan du känna obehag på vänster sida av kroppen. Du kan även bli känslig för temperaturskillnader, särskilt när det är mycket kallt.

Alla dessa besvär benämns centralt smärtsyndrom (CPS). Tillståndet kan lindras något med tiden, men eftersom orsaken är en hjärnskada och inte en fysisk skada finns det egentligen ingen botande behandling.

Fysiska komplikationer

Efter en stroke kan flera fysiska komplikationer uppstå. Du kan drabbas av hjärnödem (svullnad i hjärnan) och epileptiska anfall. Om din rörlighet är begränsad kan trycksår uppstå, och djup ventrombos (blodproppar i benen) är en annan konsekvens av stillasittande. Brist på motion eller ett begränsat rörelseomfång kan förkorta musklerna i armar och ben. Förlorar du förmågan att röra armen saknar axeln ordentligt stöd, vilket kan orsaka smärta. Urinvägsinfektioner och nedsatt blåsfunktion är också vanliga följder.

Personlighetsförändringar

En stroke kan förändra din personlighet, ditt humör och ditt temperament. Förändringarna kan vara tillfälliga, bestående eller följa dig i viss mån under återhämtningen. Depression är också vanligt; en stroke innebär ofta stora livsförändringar och det kan vara svårt att acceptera sin nya verklighet. Beroende på strokens svårighetsgrad kan du förlora förmågan att klara dig själv och behöva hjälp med vardagliga sysslor.

Återhämtning och stöd

Att återhämta sig efter en stroke kan vara mentalt och fysiskt krävande, och du kommer sannolikt att uppleva många olika känslor. Omfattningen av hjärnskadan samt hur länge och intensivt du genomgår terapi är viktiga faktorer, men din egen inställning och dina insatser spelar också stor roll. Dina livserfarenheter, hur du brukar hantera motgångar och din personlighet påverkar rehabiliteringen. En stark motivation att bli bättre är avgörande. Även om vissa komplikationer kan bli permanenta finns det goda chanser att återfå en viss normalitet i livet.

Om du står någon nära som drabbats av stroke är det viktigt att erbjuda stöd och sällskap. Håll kontakten med personen – hen behöver dig troligen, men kan känna sig obekväm med att själv ta initiativ, eller kanske inte ens kunna göra det.

Här är några råd för att kommunicera med någon som återhämtar sig efter en stroke:

  • Tala direkt med personen och bemöt hen som den vuxna människa hen är.
  • Använd din vanliga tonläge, så länge hörseln inte påverkats direkt av stroken.
  • Tala inte för snabbt – ge personen tid att bearbeta det du säger.
  • Prata om ett ämne i taget för att underlätta förståelsen.

Samtal mellan bara er två eller i en liten grupp fungerar ofta bäst.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online