En stroke är ett akut medicinskt tillstånd där blodflödet till en del av hjärnan stoppas, antingen på grund av en blödning (hemorragisk stroke) eller en blodpropp i ett blodkärl (ischemisk stroke). Syrebristen kan orsaka permanenta hjärnskador, vilket gör det livsviktigt att snabbt känna igen symtomen och påbörja behandling. Enligt American Heart Association är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken i USA (efter hjärtsjukdomar och cancer) samt den största orsaken till svår och långvarig funktionsnedsättning. För att ställa diagnosen finns flera olika tester.
När en person drabbas av stroke kan ena sidan av kroppen plötsligt bli domnande eller svag, vilket gör det svårt att gå. Talet kan bli sluddrigt, synen kan påverkas och personen kan bli förvirrad. Omedelbar vård behövs. På akutmottagningen utför läkaren en neurologisk undersökning för att bedöma funktionen hos specifika delar av hjärnan. Frågorna testar bland annat minne, syn och muskelstyrka. Genom att analysera vilka delar av testet personen presterar sämre på kan läkaren avgöra vilken del av hjärnan som påverkats.
Vid misstanke om stroke görs omedelbart en datortomografi (CT) av huvudet. Undersökningen använder röntgenstrålar för att skapa detaljerade bilder av huvudets inre strukturer. Den tar cirka tio minuter, orsakar ringa obehag och kräver ingen särskild förberedelse. Bilderna hjälper läkarna att avgöra om symtomen beror på stroke eller exempelvis en hjärntumör. Vid bekräftad stroke bidrar CT även till att identifiera typen av stroke – ischemisk eller hemorragisk – vilket styr valet av behandling.
Magnetresonanstomografi (MRI) använder magnetfält för att avbilda hjärnan och ryggmärgen och ger betydligt mer detaljerade bilder än CT. Om datortomografin visar stroke görs ofta en MR-undersökning kort därefter för att samla ytterligare information om patientens tillstånd. MR kan upptäcka blödningar, aneurysm (utbuktningar på blodkärl i hjärnan) och andra avvikelser i hjärna och ryggmärg. Undersökningen tar ungefär en timme och kräver ingen särskild förberedelse annat än att allt metall, som smycken, tas bort före undersökningen.
Vissa undersökningar är inte lika akuta som CT eller MR och kan genomföras någon gång efter att symtomen uppstått. Elektroencefalografi (EEG), som registrerar hjärnans elektriska aktivitet, används för att upptäcka epileptiska anfall. En ultraljudsundersökning med dopplerteknik av halspulsådrorna – artärerna i halsen som försörjer hjärnan med blod – visar om det finns förträngningar eller blockeringar. Blodprov kan dessutom tas för att utesluta andra orsaker till strokeliknande symtom, såsom infektion, överdosering av läkemedel eller hjärntumör.
En stroke måste diagnostiseras så snart som möjligt efter att symtomen debuterat, så att behandlingen kan sättas in direkt. Vid stroke är timingen allting – den kan göra skillnaden mellan en lindrig funktionsnedsättning och ett svårt, bestående handikapp. Kontakta alltid akutsjukvården, till exempel via 112, om du misstänker att någon drabbats av stroke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online