1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Prognos efter stroke: överlevnad, komplikationer och återhämtning

Stroke är ett allvarligt tillstånd som orsakas av antingen ett blodläckage från en artär eller en bristande blodförsörjning till hjärnan. Prognosen efter en stroke beror i hög grad på vilken typ av stroke som drabbats av, vilket område i hjärnan som påverkats och framför allt vilka komplikationer som uppstår efteråt.

På den positiva sidan är överlevnadsgraden vid stroke relativt hög – cirka 75 procent överlever. På den negativa sidan kan de komplikationer som följer efter en stroke vara betydligt försvagande och påverka livskvaliteten under lång tid.

Statistik

En definitiv prognos beror till stor del på vilken typ av stroke personen drabbats av. Ischemisk stroke, som orsakas av ett avbrott i blodflödet till hjärnan, har en låg dödlighet – endast 8 procent av de drabbade avlider inom de närmaste 30 dagarna.

Hemorragisk stroke, som orsakas av ett blodläckage från en artär, har däremot en mycket högre dödlighet. Mellan 40 och 80 procent av de drabbade dör inom 30 dagar, och cirka 50 procent av alla som insjuknar i hemorragisk stroke avlider redan inom de första 48 timmarna.

Risk för permanenta skador

En strokeprognos inkluderar ofta risken för bestående kroppsskador. Afasi, det vill säga svårigheter att tala eller total oförmåga att tala, är ett av de allvarligare symtomen som kan uppstå efter en stroke. Kontrollen över tarm och urinblåsa går ibland förlorad och återkommer inte alltid.

Svaghet på ena sidan av kroppen, så kallad hemiplegi, är också vanligt och beror på den hjärnskada som stroken orsakat. Omfattningen av skadorna avgör i stor grad hur rehabiliteringen ser ut och hur stor del av funktionen som kan återvinnas.

Immobilitet och dess konsekvenser

Immobilitet är en annan viktig faktor i prognosen efter en stroke. Patienter som är sängliggande eller starkt begränsade i sin rörlighet löper ökad risk för komplikationer som blodproppar i benen, så kallad djup ventrombos.

Noggrann övervakning av benen är därför avgörande, eftersom en blodpropp kan bli dödlig om den lossnar och färdas upp till hjärtat eller lungorna. Trycksår och hudskador kan dessutom utvecklas om kroppen förblir orörlig länge. Dessa kan förebyggas genom regelbundna lägesändringar och god hudvård som låter huden andas.

Risken för återfall

Efter en första stroke är risken betydligt högre för att drabbas av ytterligare en. Cirka 25 procent av alla som haft en stroke får en ny stroke inom fem år, och ungefär 3 procent drabbas av återfall redan inom de första 30 dagarna.

Även om överlevnadschanserna fortfarande är rimliga, ökar risken att avlida i stroke för varje ytterligare insjuknande. Detta gör förebyggande behandling med blodtryckskontroll, kolesterolsänkande läkemedel och livsstilsförändringar extra viktigt.

Kroppslig svaghet

De flesta som drabbats av stroke upplever någon form av kroppslig svaghet. Den kan påverka hela kroppen, ena sidan av kroppen eller specifika delar som händer och fötter.

Svagheten kan leda till att den drabbade förlorar förmågan att gå, äta på egen hand, köra bil eller använda redskap som datorer. Med rätt rehabilitering och träning kan dock många återfå en betydande del av sina funktioner över tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online