Neuroblastom är en cancerform som drabbar nervsystemet. Sjukdomen diagnostiseras oftast hos spädbarn och mycket små barn och utvecklas ofta redan under graviditeten. Varje år får cirka 500 barn i USA diagnosen neuroblastom.
Det är viktigt att komma ihåg att de besvär som påverkar barnet dels omfattar symtomen på själva sjukdomen, dels biverkningarna av den intensiva cancerbehandlingen. Genom att hantera båda typerna av besvär kan du hjälpa ett barn med neuroblastom att må så bra som möjligt och slippa onödig smärta.
Neuroblastom är en elakartad (cancerös) tumör som vanligtvis utgår från nervvävnad hos spädbarn och mycket små barn, ofta redan innan barnet föds. Tumören kan förbli oupptäckt tills den börjar växa och trycker mot omgivande organ och frisk vävnad.
Det finns tre riskgrupper av neuroblastom: lågrisk, mellanrisk och högrisk. Om sjukdomen inte behandlas fortsätter tumören att växa och kan metastasera, det vill säga sprida sig till andra delar av kroppen.
En genetisk avvikelse ligger ofta bakom neuroblastom, men orsaken till själva avvikelsen är ännu okänd. Sjukdomen drabbar pojkar något oftare än flickor.
En neoplasm är en onormal vävnad eller tumör som kännetecknas av snabb celltillväxt. Den kan vara benign (godartad) eller malign (elakartad). Neoplasmer fortsätter vanligtvis att växa och bildar en tydlig massa av cellvävnad. Neuroblastom är alltid en malign tumör.
Cirka en tredjedel av alla neuroblastom utgår från binjurevävnaden. Binjurarna sitter ovanför njurarna i bukhålan och utsöndrar ämnen som är viktiga för kroppens normala funktioner, särskilt nervsystemets.
Andra neuroblastom kan uppstå i ganglier – kluster av nervceller som finns i hela kroppen och som ingår i nervsystemet. I vissa fall har neuroblastom upptäckts redan före födseln med hjälp av fosterultraljud.
Symtomen från den växande tumören varierar beroende på var tumören sitter, hur stor den är och hur snabbt den sprider sig. De kan innefatta en knöl eller svullnad i magen, synliga tumörer runt ögonen (som ger blåmärken, svullnad och okontrollerade ögonrörelser), förändringar i urineringsmönstret på grund av tryck mot blåsan eller njurarna samt smärta, hälta, svaghet eller förlamning om tumören involverar skelett, benmärg eller ryggmärg.
Andra symtom är kronisk hosta eller andnöd (vid tumör i bröstet), diarré, feber, högt blodtryck och ökad puls, aptitlöshet samt viktnedgång.
Behandlingen av neuroblastom med låg eller mellanrisk kan bestå av operation (följd av uppföljning), enbart observation för vissa spädbarn, operation följt av kemoterapi, lågdoskemoterapi eller strålbehandling.
Högriskneuroblastom kan kräva högdoskemoterapi följt av operation, riktad strålning mot tumörområdet, stamcellstransplantation, behandling med monoklonala antikroppar efter kemoterapin samt kliniska prövningar av strålbehandling med radioaktivt jod (oftast före stamcellstransplantationen).
Biverkningarna varierar beroende på vilka behandlingsmetoder som används. Några allmänna biverkningar kan vara hämmad eller försenad tillväxt, sköldkörtelproblem, sekundär cancer och infertilitet (orsakad av cytostatika). Strålning mot hjärnan eller mot hela kroppen kan ge svårigheter med tänkande och tankeprocesser. Vanliga biverkningar av kemoterapi och strålning är smärta, illamående och kräkningar, trötthet, aptitlöshet, håravfall samt nedsatt immunförsvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online