En urinkateter är en slang av gummi eller silikon som förs in i urinröret och vidare upp till blåsan för att tömma urinen. En kateterassocierad urinvägsinfektion (CAUTI) kan utvecklas om bakterier tar sig in i den normalt sterila blåsan via katetern. Det är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna, men i många fall går den att förebygga.
Bakterier kan föras in i blåsan redan i samband med att katetern sätts in, exempelvis om hygienrutinerna inte följs fullt ut. Bakterier kan också växa på kateterns yta eller inne i slangens lumen och långsamt vandra upp mot blåsan, där de orsakar en infektion.
En CAUTI ger ofta symtom som blodig eller illaluktande urin, täta och/eller smärtsamma vannläten, feber, svaghet och förvirring – särskilt hos äldre patienter. Om infektionen inte behandlas i tid kan den spridas till njurarna eller övergå i en blodförgiftning, vilket gör tillståndet allvarligt och ibland livshotande.
Ju längre katetern sitter kvar i kroppen, desto större är risken att utveckla en infektion. Kvinnor löper generellt högre risk än män, och risken är extra förhöjd under graviditet. Även diabetes, undernäring och kroniska sjukdomar gör kroppen mer sårbar för infektioner.
Institutet for Healthcare Improvement (IHI) anger att amerikanska Centers for Medicare & Medicaid Services (CMS) klassade CAUTI som en av de tio viktigaste vårdrelaterade infektionerna att åtgärda, på grund av deras stora förekomst och de höga kostnader de medför för hälso- och sjukvården.
Enligt IHI kan ett stort antal CAUTI förebyggas om vårdpersonal följer evidensbaserade riktlinjer. Katetrar belagda med en legering av kolloidalt silver minskar exempelvis risken för infektion med 30–55 procent. Andra viktiga åtgärder är noggrann handhygien, slutna dränagesystem, korrekt skötsel av katetern samt att katetern tas bort så snart den inte längre är medicinskt nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online