Sveda vid urinering, täta toalettbesök samt grumlig och illaluktande urin är typiska tecken på urinvägsinfektion (UVI). De flesta infektioner är lätta att behandla, men vissa komplicerade UVI kräver särskild vård och noggrann uppföljning.
Komplicerade urinvägsinfektioner är infektioner som uppstår på grund av en onormal urinväg, användning av urinkateter eller bakterier som är resistenta mot vanlig behandling. De drabbar ofta personer med underliggande faktorer som diabetes, nedsatt immunförsvar eller graviditet, och de tenderar att återkomma om inte grundorsaken åtgärdas.
I väntan på resultatet av en urinodling används ofta bredspektrumantibiotika, exempelvis fluorokinoloner, för att snabbt få kontroll över infektionen. När laboratoriet har identifierat bakteriestammen kan läkaren byta till ett smalspektrumantibiotikum som riktar sig specifikt mot den bakterie som orsakar infektionen. Det minskar risken för resistensutveckling och onödiga biverkningar.
Komplicerade UVI behandlas med en längre antibiotikakur än okomplicerade infektioner – vanligtvis sju till 14 dagar, beroende på symtomens svårighetsgrad och patientens allmäntillstånd. Vid svårare infektioner, exempelvis njurbäckeninflammation (pyelonefrit), kan intravenös antibiotikabehandling på sjukhus vara nödvändig.
Efter avslutad antibiotikabehandling kan läkaren ta en ny urinodling för att kontrollera att infektionen helt har läkt ut. Om bakterier fortfarande påvisas i urinen kan läkaren byta läkemedel eller förlänga den pågående kuren tills urinen är fri från bakterier.
Om du drabbas av återkommande urinvägsinfektioner kan det finnas en bakomliggande avvikelse i urinvägarna, såsom medfödda missbildningar, nedsatt njurfunktion eller njurcystor. Även njursten kan öka risken för återfall. Diskutera dina besvär med din läkare så att rätt utredning och behandling kan sättas in i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online