Urininkontinens är ett tillstånd där du inte längre kan kontrollera tömningen av din blåsa. För män är problem med prostatan oftast den främsta orsaken, men besväret kan också bero på ålder, alkohol, infektioner, mediciner, ryggproblem eller ett stort vätskeintag. För att på bästa sätt bota inkontinensen är det viktigt att ta reda på grundorsaken, eftersom behandlingen alltid styrs av din specifika diagnos.
När inkontinensen beror på en bakteriell infektion, som vid en urinvägsinfektion eller bakteriell prostatit, brukar läkaren förskriva en kur med antibiotika för att först bli av med bakterierna. Antibiotika tas via munnen under en bestämd period, vanligtvis mellan två och fyra veckor. När infektionen har läkt ut går inkontinensen ofta över av sig själv.
När inkontinensen beror på en förstorad prostata består den bästa behandlingen oftast av någon form av medicinering. Alfablockerare är det vanligaste receptbelagda läkemedlet, men du kan också få en enzymhämmare eller en behandling som mikrovågs-, laser- eller radiofrekvensablation för att minska prostatastorleken. Den exakta behandlingsplanen beror på hur uttalad förstoringen är, men när behandlingen väl sätts in blir urininkontinensen ett allt mindre problem.
När prostatacancer ligger bakom urininkontinensen innebär behandlingen ofta de vanliga cancerbehandlingarna, som strålterapi, hormonbehandling eller prostatektomi (kirurgisk borttagning av prostatan). Därefter följer andra former av urinvård, som blåsträning och vätskehantering, för att bota inkontinensen.
Blåsträning består av två delar: du tränar blåsan genom att med jämna mellanrum skjuta upp urineringen under bestämda tidsperioder, samtidigt som du lär dig tömma blåsan helt varje gång du kissar. Med tiden minskar inkontinensen ofta till den grad att du återfår kontrollen över blåsan.
Vätskehantering är en annan effektiv metod efter ett ingrepp i prostata. Här minskar du mängden vätska du dricker eller byter till andra typer av drycker för att minska läckage. Läkaren kan också rekommendera ett fast toaletschema – då väntar du inte på kissbehovet utan går på toaletten med några timmars mellanrum för att tömma blåsan, även om det bara rör sig om små mängder.
Om urininkontinensen beror på ett ryggproblem, som en bristad eller utglidande disk, handlar behandlingen oftast om att åtgärda själva felet i ryggen. Anpassning av aktiviteter, värme- och köldbehandlingar samt regelbunden vila, i kombination med smärtstillande medel och fysioterapi, ger ofta disken tillräckligt med tid att läka och kan därmed bota inkontinensen. I vissa fall krävs dock en operation för att korrigera diskens läge och lindra det tryck som orsakar besvären.
När andra faktorer ligger bakom urininkontinensen inleds behandlingen oftast med de beteendemetoder som redan nämnts – blåsträning, vätskehantering och schemalagda toabesök – i kombination med mediciner och ingrepp som behandlar det underliggande tillståndet. För många män kan receptbelagda läkemedel, exempelvis antidepressiva eller antikolinergika, minska urinträngen och ge bättre kontroll över blåstömningen. Andra kan behöva en operation för att ersätta en försvagad urinrörsmuskel (sfinkter) eller justera blåsans position.
Oavsett orsak är det klokt att alltid rådfråga din läkare för en korrekt diagnos och en behandlingsplan som passar just dina behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online