En överaktiv blåsa kan orsaka stor olägenhet och pinsamhet för den som drabbas av tillståndet. Som tur är finns det många effektiva läkemedel tillgängliga, som antingen kan användas på lång sikt eller endast vid behov i vissa situationer – och de har få biverkningar. Även beteendeterapi erbjuder goda möjligheter att få kontroll över en överaktiv blåsa.
Överaktiv blåsa, även kallad trängselinkontinens eller urge-inkontinens, orsakar en kraftig ofrivillig sammandragning av blåsmuskeln, vilket leder till ett akut och plötsligt behov av att urinera. Det är en form av urininkontinens, definierad som ofrivilligt läckage av urin. Tillståndet drabbar cirka 1 av 11 vuxna och är vanligare bland äldre. Läkare betraktar dock inte detta som en normal del av åldrandet.
Läkemedel mot överaktiv blåsa verkar genom att hämma den överaktiva muskeln. Dessa antikolinergika blockerar nervsignaler och minskar sammandragningarna, och de kan faktiskt även öka blåsans kapacitet. Exempel på läkemedel är tolterodin, som marknadsförs under namnen Detrusitol och Detrol LA, oxybutyninklorid som säljs som Ditropan, trospium under varumärket Sanctura, darifenacin som Enablex samt solifenacin som Vesicare. Läkemedlen börjar vanligtvis verka inom två veckor.
Några av dessa läkemedel finns i depåform och tas endast en gång per dag. Den snabbverkande formen passar bra för personer som oftast får besvär vid specifika tidpunkter, exempelvis under natten, eller som bara behöver medicineringen i vissa situationer, som vid resande.
Ett annat alternativ är oxybutyninklorid i form av ett hudplåster, som kontinuerligt frisätter läkemedlet genom huden ut i blodet. Produkten marknadsförs som Oxytrol, ett transdermalt oxybutyninsystem. Plåstret är tunt, transparent och flexibelt, och fästs på buken eller höften. Det verkar i upp till fyra dygn och behöver därför bytas cirka två gånger per vecka.
Alla dessa läkemedel fungerar på liknande sätt och har ungefär samma effektivitet vid behandling av överaktiv blåsa. Den vanligaste biverkningen är muntorrhet. Övriga biverkningar är ovanliga men kan innefatta förstoppning, huvudvärk, suddig syn, torra ögon, högt blodtryck och dåsighet. Gravida kvinnor bör rådfråga läkare innan de använder dessa läkemedel, liksom personer med grön starr (glaukom) eller sjukdomar i njurar, lever eller mage.
Innan man påbörjar receptbelagd medicinering kan det vara värt att pröva beteendeterapi. En metod innebär att föra dagbok över alla toalettbesök och eventuella läckagetillfällen för att identifiera mönster. Ett sådant schema visar vid vilka tidpunkter på dagen det är klokt att urinera för att förebygga olyckor. En annan metod kombinerar biofeedback med bäckenbottenövningar, vilket hjälper personen att motstå sammandragningar och urinera efter ett fastställt tidsschema.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online