Hyperpigmentering uppstår av överskott av melanin i huden. Vanliga former inkluderar solflekker (åldersfläckar), melasma och postinflammatorisk hyperpigmentering (PIH).
Etiologi
- UV-exponering: Driver melanogenes via MSH, ACTH och endotelin-1 vägar.
- Hormonella faktorer: Östrogen och progesteron stimulerar melasma under graviditet eller med p-piller.
- Inflammation: Akne, eksem, eller trauma utlöser PIH, särskilt i mörkare hudtyper.
- Läkemedel: Amiodaron, minocyclin, antimalariameder, och cytostatika kan ge pigmentering.
- Genetik: Fräknar (ephelider) och familjär melasma har arvliga komponenter.
Behandlingstrappa
- Sollyskydd (icke-förhandlingsbart): Bredbandigt SPF 30+, järnoxid-tint för synligt ljus, hattar, solundvikande.
- Topikala medel (förstahandsval):
- Hydrokinon 2–4% (guldstandard; max 3–6 månader, sedan cykličt bruk).
- Retinoider (tretinoin, adapalen) för att öka omsättning och förbättra penetration.
- Azelaicsyra 15–20% (säker vid graviditet).
- Kojisyra, arbutin, niacinamid, tranexamsyra, vitamin C, cysteamin.
- Kombinationsprodukter (t.ex. Tri-Luma®: HQ 4% + tretinoin 0,05% + fluocinolon 0,01%).
- Procedurinterventioner (refraktära fall):
- Kemiska peelingar (glykol, salicyl, TCA, Jessner).
- Laser/licht: Q-switched Nd:YAG, picosekund, fraktionell icke-abblativ, IPL (varsamhet vid mörk hud).
- Mikronalning ± tranexamsyra.
Viktiga principer
- Behandla underliggande inflammation (akne, eksem) först.
- För mörkare hud (Fitzpatrick IV–VI): använd lägre energi, testfläckar, undvik IPL, prioritera topikala.
- Underhåll är livslångt; recidiv är vanligt utan strikt fotoprotektion.
