Pachymeningeal avser det tjocka, yttre lagret av hjärnhinnorna – de bindvävsmembran som omger hjärnan och ryggmärgen. Termen kommer från grekiskan, där "pachy" betyder tjock, och används inom medicinen som synonym till pachymeninx, alltså hjärnhinnans yttersta del.
Hjärnhinnorna består av tre lager: dura mater, araknoidea och pia mater. Pachymeninx motsvarar dura mater – den yttersta och mest motståndskraftiga hinnan – medan araknoidea och pia mater tillsammans benämns leptomeninges, de tunnare inre hinnorna.
Laget består av tät, fibrös bindväv och innehåller blodkärl, nerver och lymfkanaler. Det vilar mot skallens insida och ryggradskanalens väggar och omsluter på så sätt hela centrala nervsystemet. I ryggradskanalen fortsätter hinnan över i epineuriet, det bindvävshölje som omger nerverna utanför ryggmärgen.
Pachymeninx fyller flera viktiga uppgifter. Den skyddar den känsliga nervvävnaden mot stötar och tryck, bidrar till att upprätthålla strukturen runt centrala nervsystemet och fungerar tillsammans med de inre hinnorna som ett hölje kring cerebrospinalvätskan. På detta vis hjälper den till att bevara centrala nervsystemets integritet och stabila miljö.
Kort sagt är pachymeningeal (pachymeninx) namnet på hjärnhinnornas tjocka ytterskikt – i praktiken samma struktur som dura mater. Genom sin robusta uppbyggnad av tät bindväv ger den ett avgörande skydd för hjärnan och ryggmärgen och spelar en central roll för centrala nervsystemets skydd och funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online