Under normala omständigheter gör kroppen sig av med överskottsvärme genom svettning. Men när vädret är extremt varmt hinner kroppen ibland inte med. Värmeslag, ofta kallat solsting, är ett allvarligt tillstånd av överhettning där kroppstemperaturen stiger okontrollerat. Tillståndet kommer ofta plötsligt efter en period av värmesvikt och drabbar framför allt äldre människor. Spädbarn och småbarn hör också till de grupper som löper förhöjd risk.
Tecken på att någon kan ha drabbats av klassiskt värmeslag:
Komplikationer vid värmeslag inkluderar krampanfall, sepsis (blodförgiftning), koma, lågt blodtryck, hjärt- och njursvikt, andningssvårigheter samt lungödem. Okontrollerad blodkoagulering är en vanlig dödsorsak.
Det finns två olika former av värmeslag, och båda är akuta medicinska nödlägen. Ansträngningsutlöst värmeslag uppstår under hård fysisk aktivitet hos friska, yngre människor. Njursvikt är vanligt, och tillståndet åtföljs av svettning. Klassiskt värmeslag drabbar oftast äldre och personer med underliggande sjukdomar och uppstår vid mycket varmt väder.
Värmeslag orsakas av att kroppen inte förmår göra sig av med värme, vilket skadar inre vävnader och organ. Spädbarn och barn under fyra år samt vuxna över 65 år löper förhöjd risk.
Andra riskfaktorer är fetma, uttorkning, diabetes och obehandlat högt blodtryck. Även vissa läkemedel, exempelvis vätskedrivande preparat (diuretika), samt narkotika som heroin, kokain, PCP och LSD ökar risken.
Att sänka kroppstemperaturen är det viktigaste steget och bör påbörjas så snart värmeslag misstänks. Det kan göras genom att spreja kroppen med svalt vatten, doppa den i ett svalt bad, linda in den i svala lakan och handdukar samt lägga ispackningar under armarna, vid nacken och i ljumskarna. Flytta den drabbade till en skuggig och sval plats bort från solen. Sök omedelbart medicinsk vård – dröjsmål kan leda till döden eller bestående funktionsnedsättning.
Sjukhusvård är alltid nödvändig vid värmeslag. Personalen ger intravenös vätska och fortsätter att använda metoder för att sänka kroppstemperaturen. Syrgas ges vid andningssvårigheter, och urinproduktionen övervakas noggrant.
Återhämtningen efter ett värmeslag kan ta allt från två månader upp till ett helt år.
Värmeslag är bara en av flera former av hypertermi. Här är de vanligaste:
Svullnad i nedre extremiteterna, främst vrister och fötter. Regelbunden lätt motion och att höja fötterna lindrar besvären.
Kännetecknas av kraftig svettning, yrsel, huvudvärk och allmän svaghet. Kroppstemperaturen är förhöjd till minst 38 °C men lägre än 40 °C.
Symtomen är smärtsamma muskelkrampar i armar, ben och mage. De orsakas av förlust av natrium och kan uppträda vid användning av vätskedrivande läkemedel. Värmekramper kan vara ett förstadium till värmesvikt. Effektiv behandling innefattar vätskeersättning via munnen eller intravenöst samt tillförsel av natrium.
Enligt amerikanska National Institutes of Health (NIH) är de flesta som drabbas av värmrelaterad sjukdom äldre än 50 år. För att förebygga överhettning är det viktigt att dricka rikligt med vatten samt frukt- eller grönsaksjuice. Sikta på åtta till tio glas à cirka 2,5 dl per dag för att hålla kroppen väl hydrerad. Undvik drycker som ökar vätskeförlusten, som kaffe, cola och alkohol.
Undvik långvarig solexponering, träna inte utomhus i hett väder och lämna aldrig barn kvar i en varm bil. Planera hellre träningen tidigt på morgonen, då det är som svalast.
När du känner dig extra varm – sök dig ur solen till en sval plats, gärna med luftkonditionering, som ett bibliotek eller köpcentrum. Ta en sval dusch eller tvätta dig med en fuktig trasa och drick vatten eller en elektrolytdryck.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online