Har du ett litet barn är risken stor att han eller hon drabbas av en rotavirusinfektion någon gång före femårsåldern – om inte barnet har vaccinerats. Enligt U.S. National Library of Medicine är rotavirus en av de vanligaste orsakerna till diarré och allvarlig mag-tarmsjukdom hos små barn. I utvecklade länder är viruset sällan dödligt, men i många delar av världen bidrar rotavirus i hög grad till höga dödstal bland barn. Detta trots de betydande framsteg som gjorts sedan 1970-talet för att förstå sjukdomen – forskning som så småningom ledde fram till ett vaccin.
Den australiensiske forskaren Dr Ruth Bishop räknas som den som upptäckte rotavirus hos människor. Enligt National Institutes of Health isolerade hon viruset i celler från tarmarna hos barn med svåra mag-tarmbesvär. Bishop myntade ursprungligen termen "duovirus", eftersom viruset hittades i tolvfingertarmen – den del av tarmen som på latin kallas duodenum.
År 1974, ett år efter Bishops upptäckt, föreslog den irländske läkaren Thomas Henry Flewett det namn som viruset bär än idag. Flewett noterade att viruset under mikroskopet liknade en cirkel och kallade det därför "rotavirus" – en blinkning till det latinska ordet rota, som betyder hjul.
Dr Richard Ward, verksam vid det som idag ingår i Cincinnati Children's Hospital Medical Center, påbörjade arbetet med att utveckla ett vaccin mot rotavirus i början av 1980-talet. Han fick senare sällskap av kollegan Dr David Bernstein. I mitten av 1980-talet började läkarna testa vaccinkandidater på vuxna frivilliga, i försök att identifiera den minsta dos som kunde orsaka en rotavirusinfektion. De första studierna på barn genomfördes några år senare, 1988, när vaccinet administrerades till drygt 200 barn. Resultatet blev ett misslyckande, enligt information från Cincinnati Children's officiella webbplats.
Tack vare detta misslyckande fick forskarna, enligt Cincinnati Children's, värdefull kunskap om hur kroppen reagerar på viruset. De utvecklade därefter en levande men försvagad virusstam – en så kallad attenuerad stam – som skulle aktivera immunförsvaret utan att orsaka sjukdom. Med stöd från National Institutes of Health gjorde läkarna ett nytt försök och inledde 1994 de första kliniska prövningarna på vuxna, i samarbete med företaget Avant Immunotherapeutics.
Fas I-studien på vuxna blev en framgång. Inte bara uppnåddes ett tydligt immunsvar – de vuxna deltagarna drabbades dessutom inte av några biverkningar som kräkningar eller diarré. Ett år senare var det dags för de första prövningarna på barn. Framgången där öppnade vägen för en betydligt större studie året därpå. År 2003 anslöt sig läkemedelsjätten GlaxoSmithKline till forskningsprojektet, vilket slutligen ledde till omfattande tester på cirka 75 000 barn.
Resultaten av dessa omfattande tester ledde till att amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände vaccinet Rotarix år 2008, enligt Centers for Disease Control and Prevention. Vaccinet är idag godkänt i över 100 länder, och mer än 25 miljoner doser av Rotarix har administrerats världen över – ett viktigt steg i kampen mot en av barndomens vanligaste och farligaste infektionssjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online