Grekerna berättade i forna tider myten om Pandoras ask – en forntida behållare som den nyfikna Pandora öppnade och därmed släppte loss världens alla sjukdomar. Även om den medicinska vetenskapen sedan länge har motbevisat myten och identifierat de små mikrober som infekterar levande organismer, pågår kampen mot sjukdomarna än idag. Influensa, en vanlig sjukdom som drabbar miljontals människor världen över varje år, kan i en liten andel av fallen bli dödlig.
Det virus som orsakar influensa indelas i tre huvudtyper: A, B och C. Influensavirus bygger på RNA, vilket innebär att de har ribonukleinsyra som sitt genetiska material. Dessa virus orsakar en rad komplikationer hos både människor och djur, och sjukdomen de förorsakar är mycket smittsam. Vaccination är det främsta skyddet mot influensa, men eftersom virusen muterar snabbt och lätt garanterar vaccinationen inte fullständig immunitet.
Influensa A är den typ som oftast hamnar i rubrikerna. Den låg bakom de beryktade influensaepidemierna 1918 och 2009 – två globala pandemier som krävde tusentals liv, där spanska sjukan 1918 skördade miljontals offer världen över. Typ A, som betraktas som den farligaste av alla influensavirus, delas in i tio olika klasser (så kallade serotyper), varav H1N1 är den ökända "svineinfluensan". Dess släkting H5N1, allmänt känd som "fågelinfluensan", övervakas noggrant av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett potentiellt pandemihot.
Typ B är inte lika utbredd som typ A och orsakar sjukdom främst hos människor, även om forskare har konstaterat att sälar och illrar också kan smittas. Typ B kan inte mutera lika snabbt som typ A och har därför bara en känd serotyp. På grund av virusets svaghet och dess oförmåga att mutera förbi värdens naturliga försvar uppnås immunitet redan i tidig ålder, även om den inte är beständig. Tack vare den enda serotypen och den utbredda immuniteten är pandemier orsakade av influensa typ B nästan omöjliga.
Influensa C liknar typ B genom att den bara har en serotyp, vilket gör den mindre vanlig än typ A men vanligare än typ B. Den kan infektera både människor och djur som hundar och grisar, och kan orsaka lokala utbrott som är relativt lätta att begränsa. Infektionerna är dock oftast milda och förväxlas ibland med en vanlig förkylning.
Typiska influensasymptom är feber, huvudvärk, trötthet, hosta, halsont, rinnig eller täppt näsa, värk i kroppen, diarré och kräkningar. Receptfria läkemedel kan lindra vissa besvär, men ingen medicinering kan avlägsna ett virus ur kroppen. Vaccination tillsammans med enkla försiktighetsåtgärder som handtvätt och grundläggande hygien utgör första linjens försvar mot smitta. Antibiotika har ingen effekt mot influensa, eftersom de bara verkar på bakterier. Två grupper av läkemedel – neuraminidashämmare och M2-proteinhämmare – har visat viss framgång vid behandling av influensa, men läkemedelsresistens är utbrett, särskilt hos snabbt muterande virusstammar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online