Polio, eller poliomyelit, är en högst smittsam virussjukdom som tar sig in i kroppen via munnen och därefter vandrar vidare till svalget. Viruset fortsätter sedan ner i mag-tarmkanalen, där det förökar sig innan det förs ut i blodet. Därifrån reser det till centrala nervsystemet, där det förstör de motoriska nervceller som styr sväljning, andning, cirkulation samt rörelser i bål och lemmar.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utvecklar en av varje 200 personer som smittas av viruset bestående förlamning. Av dessa dör fem till tio procent när muskeln som styr andningen slutar fungera. Barn under fem års ålder är mest mottagliga för polio.
Polioviruset fäster vid cellens utskjutande proteinstruktur, och infektionen tar sin början. När viruset väl kommit in i cellen tar det över och skapar tusentals kopior av sig självt – en process som bara tar några timmar. När cellen förstörts flyttar viruset vidare till nästa cell.
Abortiv poliomyelit är den minst invasiva formen av polio och ger symptom som liknar influensa, exempelvis halsont, feber, infektion i övre luftvägarna och diarré.
Icke-paralytisk polio är allvarligare än abortiv poliomyelit och innefattar samma symptom, men även huvudvärk, kräkningar, värk och stelhet i rygg och nacke, smärta eller stelhet i armar och ben, muskelkramper, stickningar i musklerna samt trötthet. Personer med icke-paralytisk polio drabbas dessutom av hjärnhinneinflammation (meningit).
Paralytisk polio är sjukdomens mest invasiva och dödliga form. Mindre än en procent av dem som insjuknar i polio utvecklar denna variant. Den som drabbas får kraftiga muskelkramper och värk, förlorade reflexer samt slappa och veka lemmar, utöver de övriga symptomen.
Vissa personer som återhämtat sig från polio kan få symptom långt senare i livet, ibland upp till fyrtio år efter insjuknandet. Dessa besvär inkluderar smärta och svaghet i muskler och leder, trötthet efter lätta aktiviteter, förtvinade muskler, svårigheter med andning och sväljning, sömnapné samt ökad känslighet för kyla.
Den största riskfaktorn för att smittas av polioviruset är att inte vara vaccinerad mot sjukdomen. Förutom att sakna skyddande antikroppar löper även följande grupper större risk:
Enligt Världshälsoorganisationen rapporterades endast 1 997 poliofall år 2006, en dramatisk minskning från 350 000 fall år 1988. Idag finns polioendemi kvar i endast fyra länder: Afghanistan, Indien, Nigeria och Pakistan.
Det finns idag inget botemedel mot polioviruset. Behandlingen syftar istället till att förbättra patienternas livskvalitet och inkluderar sängvila, god näring samt måttlig motion för att förebygga förlust av muskelfunktion och missbildningar. Läkemedel används mot smärta och sekundära infektioner. Vissa patienter behöver dessutom en portabel respirator för att underlätta andningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online