Protozoaparasiter använder olika smittvägar beroende på art. Att förstå dessa vägar är avgörande för prevention.
Stora smittmekanismer
- Fekal-oral (intag av cyster/oocyster):
- Förorenat vatten/mat: Giardia lamblia, Cryptosporidium, Entamoeba histolytica, Cyclospora.
- Person-till-person: Dålig hygien på dagis eller institutionella miljöer.
- Vektorburet (gödselinsektsbett):
- Myggor: Plasmodium (malaria).
- Tse-tse-flugor: Trypanosoma brucei (afrikansk sovsjukdom).
- Sandfluga: Leishmania (leishmanios).
- Triatominbuggar: Trypanosoma cruzi (Chagas sjukdom).
- Zoonotisk (djurskontakt):
- Toxoplasma gondii: Kattavföring (oocyster), rå/halvrätt kött (vävnads cyster).
- Babesia: Fästingbett (också transfusjon).
- Direkt kontakt / sexuell:
- Trichomonas vaginalis – sexuellt överförd.
- Balantidium coli – griskontakt.
- Iatrogen:
- Blodtransfusion (Babesia, Plasmodium, Trypanosoma).
- Organtransplantation.
Forebyggande strategier
- Säkert vatten (filtrering, kokning, klorinering).
- Matigien (tvätta grönsaker, tillaga kött välgenom).
- Vektorkontroll (myggnät, repellenter, insekticidbehandling).
- Handtvätt och sanitet.
- Screening av blod- och organgivare.
- Kondomer för Trichomonas-prevention.
Många protozoar är harmlösa eller gynnsamma; bara patogena arter orsakar sjukdom.
