En typisk viruskärna består i grunden av två delar: virusets genetiska material och det proteinskal som omger det. Detta genetiska material kan vara antingen DNA eller RNA, aldrig båda samtidigt, och bär all information viruset behöver för att kunna föröka sig.
Det genetiska materialet är inkapslat i ett proteinskal som kallas kapsid. Kapsiden består av mindre proteinenheter, s.k. kapsomerer, och har flera viktiga funktioner: den skyddar arvsmassan mot nedbrytning av enzymer och kemiska faktorer, möjliggör att viruset kan överföras mellan celler och hjälper ofta till att binda viruset till värdcellen.
Tillsammans bildar det genetiska materialet och kapsiden det som kallas nukleokapsid. Nukleokapsiden utgör viruspartikelns innersta kärnstruktur och är den del som i princip alltid finns hos alla virus, oavsett typ.
Beroende på vilken typ av virus det rör sig om kan ytterligare strukturer omge nukleokapsiden:
Hölje (envelope): Många virus, exempelvis influensavirus och coronavirus, har ett yttre fetthölje härlett från värdcellens membran. Höljet gör viruset känsligare för miljön men hjälper också viruset att smälta in och ta sig in i nya celler.
Matrixproteiner: Ett lager proteiner som ligger mellan kapsiden och höljet och bidrar till partikels stabilitet och form.
Glykoproteiner: Proteiner med sockerkedjor som sticker ut från höljets yta och används av viruset för att känna igen och binda till specifika receptorer på värdcellen.
Virus utan hölje, såsom poliovirus och adenovirus, kallas nakenkapslade virus. Dessa är oftast tåligare i miljön än virus med hölje.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online