Virus uppvisar ett enormt virulensspektrum. Filovirus (Ebola, Marburg) är extrema utomstående – fallfatalitet 25–90%. De flesta humanvirus orsakar milda, asymtomatiska eller hanterbara sjukdomar.
Bestämningsfaktorer för virulens
- Cellinträdesseffektivitet: Receptoraffinitet, vävnadsotropi, fusionskinetik.
- Replikationskinetik: Hastighet, avkastning, cell-till-cell-spridning.
- Immunundvikande: IFN-antagonism (NS1, VP35), antigenpresentationshämmning, decoy-receptorer, mutationshastighet (HIV, influensa).
- Värdfaktorer: Ålder, genetik (CCR5Δ32, HLA), komorbiditet, immunsuppression, mikrobiom.
- Miljö: Vektortäthet, sanitet, vårdåtkomst, ko-infektioner.
Virulensavvägningar
- Hög virulens → värddöd → transmissionens slut (om inte vektorburet eller presymptomatisk spridning).
- Evolution gynnar transmissionoptimering, inte maximal virulens.
Exempel över spektrumet
- Asymptomatisk/Mild: Flesta enterovirus, rinovirus, anellovirus, endogena retrovirus.
- Självbegränsande: Influensa, RSV, norovirus, rotavirus, påssjuka, rubella.
- Svår hos sårbara: VZV (vuxna), CMV (immunförsvarssvaga), HSV (nyfödda).
- Hög CFR: Rabies (~100%), Nipah (40–75%), H5N1 (50%), MERS (35%), SARS-CoV-1 (10%), SARS-CoV-2 (variabel, ↓ med immunitet/varianter).
Folkhälsohelar
Övervakning, tidig detektion, isolering, kontakttracering, vaccination, antivirala, vektorkontroll, riskkommunikation. Dessa mildrar påverkan över virulensspektrumet.
