Mellan födseln och 18 års ålder genomgår barn en fenomenal kognitiv utveckling. Den som har sett ett barn växa upp vet vilka enorma fysiska och mentala förändringar som sker under de två första levnadsåren, när barnet går från att knappt kunna röra sig till att gå och prata. Även om alla barn utvecklar sina kognitiva förmågor sker detta inte i samma takt hos alla. Många faktorer bidrar till skillnaderna, bland annat genetik. Fysiska faktorer som rör själva barnet och dess miljö spelar dock en avgörande roll.
Omständigheterna kring en babys födelse kan ha enorm betydelse för den kognitiva utvecklingen. Barn som föds för tidigt utvecklas ofta långsammare än barn som bärs hela graviditeten. Deras organ, inklusive hjärnan, är inte helt färdigutvecklade, vilket innebär att milstolpar som att prata och känna igen färger kan komma senare än hos ett typiskt barn. På samma sätt kan barn som föds under traumatiska omständigheter – särskilt de som drabbas av syrebrist – få hjärnskador som leder till livslånga fysiska och kognitiva förseningar.
Det gamla talesättet "man är vad man äter" gäller verkligen spädbarn och småbarn. En allsidig kost är mycket viktig för både den kognitiva och den allmänna fysiska utvecklingen. För att hjärnan ska kunna utvecklas vidare behöver småbarn tillräckligt med protein. Barn som gillar fisk kan dessutom ha en extra fördel, eftersom flera studier visar att fiskoljor rika på omega-3-fettsyror gynnar hjärnans och nervsystemets utveckling.
Barn föds med hjärnor som inte är fullt utvecklade. Med åldern byggs myelin upp i hjärnan – ett fettbaserat material som fungerar som elektrisk ledare – vilket aktiverar neurala banor. Varje ny bana möjliggör nya förmågor, även kognitiva sådana. Barn behöver fysisk aktivitet och stimulans för att sätta igång denna myelinisering. Magkrypning i tidig ålder signalerar exempelvis till hjärnan att börja myelinisera de neurala banor som styr krypandet. Krypandet startar i sin tur utvecklingsprocessen mot att gå. Detsamma gäller mental aktivitet och stimulans. Aktiva leksaker som engagerar barnet och främjar lärande stimulerar utvecklingen av de neurala banor som ansvarar för tal och igenkänning.
Barn lär sig genom samspel med föräldrar, syskon och andra människor runt omkring dem. De tillägnar sig språk genom att bli tilltalade och höra andra konversera. Att leka med spädbarn och barn väcker deras nyfikenhet och får dem att tänka. Att läsa högt för barn hjälper dem att börja prata och läsa tidigare, samtidigt som deras ordförråd utvecklas snabbare. Som en tumregel leder ett rikt interpersonellt samspel med barn till snabbare framsteg i både den kognitiva och den sociala utvecklingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online