Varje barn har unika behov och utmaningar, och vissa barn behöver lite mer stöd än andra. Barn med utvecklingsfrågor och förseningar behöver särskild hänsyn och hjälp från människorna runt omkring dem – föräldrar, mor- och farföräldrar, barnvakter och lärare. Dessa barn behöver ofta terapier, praktiskt stöd i vardagen och inte minst förståelse när de arbetar igenom sina svårigheter.
Barn som föds för tidigt kan drabbas av utvecklingsförseningar under många år. Ett av de första problemen är själva matningen. För tidigt födda barn kan sakna sugreflex, ha svårt att fästa vid bröstet eller nappen samt ha problem med att svälja maten. Till en början arbetar sjuksköterskor och arbetsterapeuter med barnets matning, men med tiden övergår ansvaret till föräldrarna. Det kan innebära att matningssonder, täta måltider, specialanpassad näring och extra gott om tid vid varje måltid behövs.
Vissa barn har underutvecklad oral motorik, vilket gör det svårt för dem att äta åldersanpassad mat och tala tydligt. Logopeder och föräldrar kan tillsammans med barnet träna särskilda övningar, bland annat att tugga klibbig och knaprig mat för att stärka svaga muskler. De terapeutiska övningarna fokuserar på tung- och munrörelser. Föräldrar använder ofta lekar och aktiviteter som uppmuntrar barnet att röra mun, läppar och käke på olika sätt – på ett lekfullt och lustfyllt sätt.
När ett barns nervbanor inte hunnit utvecklas fullt ut i de delar av hjärnan som hanterar sinnesintryck uppstår ofta en sensorisk bearbetningsstörning. Barnet kan då bli kraftigt skrämt av vissa ljud, texturer, dofter, smaker eller visuella intryck. I andra fall kan barnet tvärtom vara sinnligt sökande och fastna vid en viss favoritkänsla. Utöver att trösta barnet och hjälpa det att känna sig tryggt kan föräldrar samarbeta med barnspecialister och arbetsterapeuter kring sensorisk integrationsterapi. Barnet behöver hjälp att utforska olika sinnen och successivt vänja sig vid dem. Dessutom stimulerar balanserande rörelser, så kallade vestibulära rörelser, nervbanornas utveckling – vilket i slutändan kan minska problemen.
Utvecklingsförseningar kan göra att barnet börjar prata senare än jämnåriga och har svårare att tillägna sig språk. Sådana barn kan behöva extra stöd för att bygga upp sitt ordförråd. Föräldrar och andra vårdgivare kan peka ut vardagsföremål och färger och därefter uppmuntra barnet att benämna dem själv. Pedagogiska spel och aktiviteter som tränar minne och språkproduktion kan göra stor skillnad. En logoped är specialiserad på strategier som hjälper barn att arbeta igenom sina kommunikativa svårigheter.
Att stötta ett barn med utvecklingsfrågor kräver tålamod, kunskap och ofta ett nära samarbete med professionella som logopeder, arbetsterapeuter och barnspecialister. Med rätt insatser i tid kan barnet få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas i sin egen takt och nå sin fulla potential.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online