De tidiga stadierna av fysisk utveckling är avgörande för att lägga grunden till positiva mentala och fysiska färdigheter. I takt med att barnets förståelse för sin omgivning växer ökar även förmågan att fungera inom den miljön. Vid tre års ålder har de flesta barn byggt upp en stark grund av fysiska färdigheter och börjat förstå sin egen förmåga att påverka och reagera på omvärlden.
Ett genomsnittligt barn fördubblar sin längd och fyrdubblar sin vikt fram till tre års ålder. Kroppens proportioner förändras dessutom dramatiskt under denna period. Hos en spädbarn utgör huvudet ungefär en fjärdedel av den totala kroppslängden. Under de tidiga utvecklingsstadierna börjar resten av kroppen fylla ut sig, och huvudet får en mer harmonisk och naturlig proportion i förhållande till resten av kroppen.
Grov motorik avser barnets övergripande rörelseförmåga, exempelvis att krypa eller rulla runt. De flesta barn experimenterar med sin rörelseförmåga redan från början, även om experimenten till en början begränsas till att de viftar med armar och ben när de ligger ner. Dessa tidiga försök visar att barnet aktivt försöker utveckla sina naturliga rörelsemönster. Vid tre års ålder ska ett barn normalt kunna stå, gå och hantera enkla redskap som en sked eller en kritta.
Nästa stadium i barnets fysiska utveckling är förmågan att utföra finmotoriska rörelser. I takt med att barnet utvecklas använder det händerna allt oftare. Barn lär sig gradvis grunderna i att greppa, hålla och kasta. Öga–hand-koordinationen förbättras så småningom till den nivå att barnet åtminstone kan försöka fånga en boll som kastas eller rullas mot det. Barnen börjar också förstå att olika kroppsdelar har olika funktioner – händerna används för att greppa och hantera föremål, medan fötterna ger balans och rörelse.
Barnen utvecklar dessutom motorisk planering, det vill säga den mentala process som gör det möjligt för barnet att inte bara interagera med ett föremål utan också förstå hur interaktionen ska gå till. Detta är det första steget mot problemlösning.
En annan viktig del av barnets tidiga utveckling är förmågan att använda och förstå språk. Barnets första språk är gråten. Ganska snart inser barnet att denna emotionella reaktion – även om den till en början är omedveten – utlöser vissa reaktioner hos föräldrarna. Med tiden lär sig barn att uttrycka saker som hunger, obehag eller önskan om att bli lyfta på allt mer komplexa sätt. Redan det att ett barn sträcker sig efter ett föremål det vill ta på visar en ökad kommunikativ förmåga. Vid tre års ålder har ett barn typiskt lärt sig cirka 1 000 ord.
Ytterligare ett område inom den fysiska utvecklingen är barnets förmåga att fokusera på en sak i taget. Barnet lär sig identifiera varifrån ljud och stimuli kommer och börjar söka ögonkontakt med människor som talar. Barnen utvecklar också en vilja att utföra en specifik uppgift och gör upprepade försök att lyckas med den. Emotionella reaktioner på framgång eller misslyckande börjar visa sig: gråt av frustration samt skratt och leenden vid egna prestationer tyder på en begynnande förståelse för orsak och verkan. Detta uppmuntrar i sin tur barnen att vilja fortsätta och uthålligt ägna sig åt olika aktiviteter – och framgång blir ett mål i sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online