Det inaktiverade poliovaccinet (IPV) ges som injektion till barn i en serie om fyra separata doser före sex års ålder. Vaccinet skyddar mot polio (barnförlamning), en allvarlig infektionssjukdom som kan orsaka permanent förlamning. Vuxna som planerar att resa till ett land där polio fortfarande förekommer regelbundet kan även de behöva en påfyllnadsdos.
Den enda biverkning som är kopplad till IPV är ömhet, rodnad eller svullnad vid injektionsstället. Dessa besvär är lindriga och går normalt över av sig själva inom några dagar utan behandling.
Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan vilket vaccin som helst i mycket sällsynta fall utlösa en allvarlig allergisk reaktion. Varningstecken att akta sig för är andningssvårigheter, heshet, pip i andningen, yrsel, nässelutslag, blek hud, svaghet och hög feber. Vid sådana symtom ska vård sökas omedelbart. Enligt CDC har dock aldrig någon allvarlig biverkning rapporterats efter IPV.
Personer som tidigare har haft en allergisk reaktion mot neomycin, polymyxin B eller streptomycin bör inte vaccineras med IPV, eftersom spår av dessa ämnen kan finnas i vaccinet. Den som är sjuk vid den planerade vaccinationstiden bör dessutom vänta tills hen återhämtat sig innan dosen tas.
Det orala poliovaccinet (OPV) är ett försvagat levande vaccin som tidigare användes i USA. I ungefär ett fall per 2,4 miljoner doser orsakade det vaccinassocierad paralytisk polio. På grund av denna risk har många länder helt gått över till det inaktiverade vaccinet IPV, som inte kan ge upphov till sjukdomen.
Vissa länder använder ett kombinationsvaccin som kallas TD Polio, som ger skydd mot stelkramp, difteri och polio. I sällsynta fall kan detta vaccin orsaka biverkningar som diarré, yrsel, trötthet, feber, huvudvärk, illamående och kräkningar. Besvären är oftast övergående och milda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online