
Dalafeber, även känd som koccidioidomykos, är en svampinfektion som ger influensaliknande symtom. Svampen förekommer naturligt i jorden i halvtorra regioner, främst i sydvästra USA, Mexiko samt delar av Central- och Sydamerika. Infektionen uppstår när man andas in svampsporer från dammig jord.
Dalafeber utvecklas oftast en till fyra veckor efter att barnet exponerats för sporerna. Symtomen kan variera kraftigt i svårighetsgrad och omfattning. Vanliga tecken inkluderar:
Kvinnor drabbas oftare än män av de karakteristiska utslagen på benen.
En läkare kombinerar ofta flera olika tester för att diagnostisera dalafeber. Det kan handla om hudtester, blodprov samt odlingar av sputum, alltså saliv eller upphostat slem.
I lindriga fall läker infektionen ofta av sig själv utan behandling, och den kan skötas hemma på samma sätt som en vanlig influensa – med vila och gott om vätska.
Vid behov kan febernedsättande och smärtlindrande läkemedel användas:
I cirka ett av tusen fall utvecklas sjukdomen till en så kallad disseminerad form. Då sprider sig infektionen i kroppen och kan ge förändringar i lungorna samt varbölder (abscesser) i olika organ.
Vissa grupper har högre risk att insjukna i svår dalafeber än andra. Enligt WebMD rör det sig om:
Filippiner anges ha en särskilt förhöjd risk – uppskattningsvis 10 till 170 gånger högre än hos vita. Spädbarn utgör också en särskilt utsatt grupp; dödligheten bland nyfödda och små barn är betydligt högre än hos äldre barn, ungdomar och vuxna.
Dalafeber är känt under flera olika namn, bland annat ökenfeber, Posadas sjukdom, San Joaquin-feber samt San Joaquin Valley-sjukdom och -feber.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online