Löss drabbar människor från alla samhällsskikt och åldersgrupper. Barn är särskilt utsatta för huvudlöss eftersom de ofta har nära kroppskontakt med andra, till exempel i skolan och på dagis. Löss är parasitiska och mycket smittsamma insekter som dessutom är lätta att missa vid en undersökning av hårbotten om man inte vet vad man ska leta efter. De finns oftast nära hårbotten, men kan även förekomma i ögonbryn, ögonfransar och könshår.
Många tror att gnetter och lusägg är samma sak, men det finns en viktig skillnad: ett lusägg innehåller ett oklckt embryo som kan kläckas, medan en gnetta är skalet efter ett redan kläckt lusägg. Att kunna skilja dem åt underlättar både diagnos och behandling.
Okläckta lusägg är ljusa när de först läggs – gulaktiga eller gråaktiga. Strax innan kläckningen blir de mörkare och antar en ljusbrun nyans som ibland beskrivs som "kaffefärgad". När ägget har kläckts och blivit en gnetta framstår det däremot som vitt. Utöver färgen är det i praktiken omöjligt att skilja en gnetta från ett oklckt lusägg utan hjälp av ett mikroskop.
Eftersom lusägg innehåller levande embryon som kan kläckas går det i teorin att smittas via äggen. Gnetter innehåller däremot inget material som kan bilda en levande lus, och därmed kan de inte sprida smitta. Både gnetter och ägg sitter dock vanligtvis fastlimmade på hårstrået hos den drabbade personen. I praktiken sker smitta nästan alltid genom överföring av vuxna löss, exempelvis vid direktkontakt eller delning av kammar, borstar och mössor.
Vid närmare granskning förväxlas gnetter oftare med mjäll än okläckta ägg gör, just på grund av sin vita färg. Detta kan leda till irriterande feldiagnoser i båda riktningarna, även hos utbildad personal. En "falsk positiv" innebär att föräldrar eller vårdnadshavare får höra att barnet har löss, när det i själva verket bara handlar om mjäll – vilket leder till onödiga och ofta krävande behandlingsrutiner i hemmet. En "falsk negativ", alltså att ett pågående lussangrepp missas, kan vara ännu värre. Löss överför inga sjukdomar, men de orsakar intensiv klåda som leder till rivning, vilket i sin tur kan resultera i hudinfektioner.
Tekniskt sett kräver gnetter ingen behandling, eftersom de bara är tomma äggskal. Precis som okläckta ägg måste de dock kammas ur håret med en speciell luskam, eftersom det "lim" som löss använder för att fästa äggen är notoriskt starkt och motstår både schampon och vanliga behandlingar. I praktiken skiljer sig behandlingen inte mycket åt: oavsett om man hittar gnetter eller ägg är det troligt att det vid upptäckten redan finns livsdugliga ägg, gnetter och vuxna löss i håret. Dessutom är de minsta och mest omogna lössen svåra att skilja från ägg, vilket ytterligare komplicerar diagnosen. De flesta läkare väljer därför att spela det säkra kortet och behandla samtliga stadier i lusens livscykel.
Termerna "lusägg" och "gnetta" används ofta omväxlande – även om det är felaktigt – i medicinsk litteratur och informationsmaterial. Ha detta i åtanke när du läser broschyrer och behandlingsanvisningar, så att du vet vad som egentligen avses.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online