Vissa barn producerar inte tillräckligt med tillväxthormon för att upprätthålla en normal tillväxt och kan ligga betydligt under normal längd. För att försöka öka deras längd ges injektioner av mänskligt tillväxthormon (HGH). Före 1980-talet hämtades tillväxthormon från människokadaver, vilket dock kunde överföra sjukdomar som fanns i vävnaderna. Idag används syntetiskt tillväxthormon som är både säkert och effektivt, men behandlingen kan medföra vissa biverkningar.
Vissa patienter som behandlas med mänskligt tillväxthormon har rapporterat ledvärk. Detta är vanligtvis tillfälligt och går över efter en kort tid. Behandlingen kan också orsaka karpaltunnelsyndrom, ett tillstånd där nerven i handleden kläms och ger upphov till kronisk smärta.
Tillväxthormon kan orsaka ödem, det vill säga att kroppens vävnader fylls med vätska vilket leder till svullnad.
Hos de som använder tillväxthormon under en längre period kan onormal tillväxt av händer och fötter uppstå. Det antas även att den snabba tillväxten kan öka risken för skolios i ryggraden.
Tillväxthormon har också visats höja blodtrycket. Detta kan bero på den ökade salt- och vätskeretention som uppstår vid HGH-behandling. Av denna anledning krävs noggrann övervakning av en läkare. Ett förhöjt intrakraniellt tryck kan dessutom ge huvudvärk, synbortfall, illamående och kräkningar.
Tillväxthormon kan ge upphov till överdriven hårväxt på hela kroppen, ett tillstånd som kallas hirsutism.
En långtidsuppföljning av barn som behandlats med tillväxthormon har visat en mycket liten men statistiskt signifikant ökning av tarmcancer och andra cancerformer i buken. Tidigare cancer kan vara en kontraindikation för behandling med tillväxthormon. För barn utan tidigare cancerhistorik fortsätter behandlingen oftast, såvida det inte finns tecken på onormal celltillväxt. Noggrann läkarövervakning rekommenderas alltid.
En av tillväxthormonets funktioner är att öka mängden socker i blodet vid stress. Det finns en teori om att förhöjda nivåer av tillväxthormon i blodet kan öka risken för typ 1- eller typ 2-diabetes. Därför bör barns blodsockernivåer kontrolleras noggrant under pågående HGH-behandling. Behandlingen kan även öka risken för hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online