Alla barn går igenom olika utvecklingsfaser med sina egna möjligheter och hinder, men barn med synnedsättning möter ytterligare utmaningar under uppväxtåren. De kan stöta på svårigheter med koordination, känslomässig stress, problem med att lära sig i en traditionell skolmiljö samt organisatoriska utmaningar – allt detta tillsammans med den extra uppmärksamhet och nyfikenhet de ofta möter från sina kamrater.
Enligt Family Connect kan fysisk balans och koordination vara en utmaning för barn med synnedsättning, eftersom de inte alltid kan se föremålen runt omkring sig – i stället förlitar de sig på hörsel och kännedom om sin miljö. Familjen kan hjälpa till genom att alltid ställa undan leksaker på en särskild plats och undvika att flytta runt på möblerna. Andra sätt att underlätta är att gå tillsammans med barnet genom okända områden och att installera ramper i stället för trappor när det är möjligt.
Enligt Growing Strong utvecklar inte alltid synskadade spädbarn och barn ett naturligt intresse för föremål eller aktiviteter på samma sätt som andra barn, eftersom de inte kan interagera med sin miljö på samma vis. Blinda barn förlitar sig helt på ljud och känsel. Eftersom barn med synnedsättning inte ser allt runt omkring sig vet de inte heller att undersöka saker vidare eller ställa frågor. Uppmuntra därför ditt barn att röra sig i sin miljö och att ställa frågor när hen inte förstår något, och inled samtal med barnet om olika ämnen. Engagera också barnet med föremål av olika texturer och vikter, samt föremål som ger ifrån sig unika ljud.
Enligt American Foundation for the Blind kommer barn med synnedsättning att känna stress i nya eller obekanta situationer, oavsett om synnedsättningen kommit gradvis eller funnits sedan födseln. Detta gäller särskilt när de känner sig isolerade från kamrater. Att börja på en ny skola eller gå in i en ny klass kan vara extra stressande. Barn med synnedsättning kan också ibland känna sig ledsna eller frustrerade. Vänner och familj kan hjälpa till genom att lyssna på barnets funderingar och uppmuntra barnet att dela sina känslor. Lärare kan bidra genom att främja förståelse och öppen diskussion om synnedsättning i klassen, samtidigt som de behåller höga förväntningar på barnen med synnedsättning.
Enligt National Federation of the Blind finns det flera inlärningsproblem som barn med synnedsättning kan uppleva i alla lärmiljöer, och särskilt i ett traditionellt klassrum. Om pedagoger använder en tavla för att rita grafer, diagram eller andra exempel kan barn med synnedsättning inte alltid se eller dra nytta av det. Samma sak gäller fysiska övningar och gruppaktiviteter, som ofta är mycket visuella. Pedagoger kan underlätta undervisningen genom att inkludera tydliga muntliga förklaringar och konkreta föremål som barnen kan ta på och känna.
Eftersom de inte alltid kan se vilka föremål som finns runt omkring dem eller vad papper är märkta med kan barn med synnedsättning ha svårt med organisation, inklusive hantering av läxor. National Federation of the Blind rekommenderar att man tar fram ett förvaringssystem med lådor, mappar och etiketter i punktskrift för att hjälpa barnet att organisera sitt skolarbete. För barn som har viss syn kvar rekommenderar även American Foundation for the Blind att man märker upp saker i färger som barnet kan identifiera. Barn som är färgblinda kan dessutom ha nytta av stora ikoner för att märka upp varje ämne.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online