1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Musik och hur den påverkar barn

Du behöver bara vrida på rattknappen på bilradion samtidigt som du tittar på ditt barn på baksätet för att förstå att musik faktiskt påverkar barn. I årtionden har forskare försökt ta reda på exakt vilken typ av effekt det handlar om. Idag råder det en bred konsensus bland forskare: musik påverkar barn på djupgående sätt – och de flesta av dessa effekter är positiva.

Musik och hjärnan

Det har länge funnits en tro på att både lyssnande på och musicerande har en positiv inverkan på barnets kognitiva hjärnutveckling. Enligt en studie från 2006, publicerad i den medicinska tidskriften Brain, har forskare nu hittat konkreta bevis för att barn som får musikundervisning uppvisar en annan hjärnutveckling än barn utan musikalisk träning.

Med hjälp av magnetoencefalografi – en teknik som mäter de elektriska fält som skapas när grupper av nervceller avfyras i synkroni – kunde forskarna visa att musikutbildning förbättrar kognitiva funktioner kopplade till minne och uppmärksamhet.

Musik och intelligens

Förbättrad kognitiv funktion leder i sin tur till högre allmän intelligens hos barnet. Ett stort antal studier har visat att lyssnande på och spelande av musik kan stärka icke-musikaliska förmågor som läskunnighet, verbalt minne, visuellt-rumsligt tänkande, matematik och IQ. Data från University of Texas visar dessutom att elever som fått en estetisk utbildning med musik presterade bättre på SAT-proven.

Sambandet mellan musiklyssnande och ökad intelligens brukar ofta kallas för "Mozarteffekten" – ett begrepp som blivit välkänt världen över.

Musik och känslor

Hjärnavbildningar har visat att olika områden i hjärnan som styr våra känslor aktiveras beroende på hur behaglig eller obehaglig musiken upplevs. Många forskare tror att denna typ av forskning i framtiden kan leda till nya insikter om hur specifika musikstilar kan användas som stöd vid olika typer av emotionella besvär och psykiska ohälsotillstånd.

Sociala effekter

Musik kan också ha en djupgående betydelse för ditt barns sociala liv. Forskning visar att deltagande i aktiviteter utanför schemalagd undervisning, exempelvis att spela i en kör eller ett band, positivt påverkar elevers akademiska resultat och sociala förmåga. Engagemang i sådana aktiviteter har dessutom visats stärka självförtroendet samt minska risken att barnet avbryter sin skolgång.

Så ger du ditt barn musiken

Du kan börja redan innan barnet föds genom att lyssna på musik under graviditeten. När barnet väl har fötts finns det många möjligheter att väcka intresset för musik. Undersök vilka musikprogram som erbjuds på barnets skola, eller sök efter privata musiklärare via lokala annonssidor och musikskolor i din närhet. Att helt enkelt spela musik hemma är dessutom ett utmärkt sätt att göra musik till en naturlig del av barnets vardag.

Forskare menar att barockens musik – komponerad av tonsättare som François Couperin, Johann Sebastian Bach och Georg Friedrich Händel – är särskilt lämpad att spela för barn tack vare sina lugna tempon och harmoniska strukturer.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online