Ordet "influensa" används ofta i vardagligt tal om allt från en kraftig förkylning till magsjuka. En äkta influensa är dock något helt annat – en allvarlig virusinfektion som varje år gör många människor svårt sjuka, främst små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Till skillnad från den så kallade maginfluensan angriper influensan framför allt luftvägarna. Eftersom sjukdomen orsakas av ett virus hjälper inte antibiotika. Genom att följa stegen nedan kan du lindra ditt barns besvär och underlätta tillfrisknandet.
Bestäm om ditt barn har influensa orsakad av influensaviruset eller om symtomen snarare tyder på förkylning. Blir temperaturen högre än 38,3 grader bör du vara uppmärksam. Klagar barnet också över huvudvärk, värk i kroppen, frossa, rinnande näsa och/eller torrhosta under influensasäsongen (oktober–februari) är det sannolikt influensa. Ett barn med influensa kan även ha dålig aptit, halsont, svullna körtlar, buksmärta, diarré och kräkningar. Är barnet däremot täppt eller hostar redan innan febern bryter ut är det troligare en vanlig förkylning.
Begränsa barnets aktiviteter och uppmuntra vila med hjälp av favoritfilten, ett gosedjur eller en lugn film. Även om barnet inte somnar är själva stillheten viktig. Höj gärna huvudänden på sängen genom att lägga något under madrassen – det minskar nästäppan och sekretionen.
Vänta med att ge mediciner tills du fått råd från en läkare. Febernedsättande medicin behövs oftast inte vid temperaturer under 38,9 grader och ska ges så sparsamt som möjligt. Paracetamol eller ibuprofen kan ges för att sänka febern och lindra allmän värk. Läs noga anvisningarna på förpackningen för rätt dosering efter barnets vikt och ålder. Kontakta läkaren om febern inte svarar på behandlingen eller varar längre än 24 timmar. Ge aldrig småbarn acetylsalicylsyra (till exempel Bamyl eller Treo), eftersom det är direkt kopplat till Reyes syndrom, en sällsynt men allvarlig sjukdom.
Uppmuntra barnet att dricka rikligt med vatten och naturlig fruktjuice utan tillsatt sötningsmedel. Frysta juiceglassar, soppor och buljonger är bra extra vätskekällor. Varma drycker kan dessutom hjälpa till att lindra nästäppan.
Använd en luftfuktare eller ångare för att hålla luften i rummet fuktig. Det minskar irritationen i luftvägarna, löser upp slemet, lindrar hostan och gör barnet bekvämare. Ett varmt bad ger också lättnad – att låta varmvattenduschen rinna medan barnet vistas i badrummet är en enkel och effektiv idé.
Använd koksaltsdroppar eller koksaltspray för att lösa upp det nässekret som täpper till luftvägarna och gör det svårt för barnet att andas.
Rengör barnets näsa med en nässugare för att minska täppan, särskilt strax före läggdags. Det gör det lättare för barnet att andas och sova bättre.
Stryk lite mentolsalva, till exempel en så kallad vapor rub, på barnets bröst och under näsan före läggdags för att lindra nattlig nästäppa. Du kan även smörja salvan på fötterna och ta på strumpor – ångorna sprids då mjukare och lindrar täppan utan att bli övermäktiga.
Erbjud så mycket näringsrik mat som barnet orkar äta. Aptiten är ofta sämre under sjukdomen, men maten ger kroppen det bränsle som behövs för att återhämta sig.
Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 om barnet är yngre än sex månader, får mycket hög feber, andas svårt eller snabbt, inte vill dricka, verkar ovanligt slö eller om du av någon annan anledning är osäker. Som förebyggande åtgärd kan årlig influensavaccination rekommenderas för barn i riskgrupper – fråga din vårdcentral vad som gäller för ditt barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online