Svår astma hos barn – symtom, utredning och behandling

Vad är svår astma hos barn?

Astma drabbar cirka fem miljoner barn i USA. Av dessa hamnar nästan 200 000 på sjukhus varje år och behöver ibland intubering och mekanisk ventilation. Detta är de allvarligaste fallen av astma. Även om siffrorna kan verka skrämmande blir läget bättre för varje år, eftersom nya läkemedel och förbättrade undersökningsmetoder hjälper till att identifiera och behandla svår astma hos barn i tid.

Symtom

De vanligaste symtomen på astma hos barn är hosta, tryck eller smärta över bröstet, andnöd och pipande andning. I svårare fall kan barnet också kräkas utan att det har något samband med annan sjukdom. Kontakta alltid vården om ditt barn får svårt att andas eller om symtomen förvärras snabbt.

Undersökningar

För att ställa diagnos och bedöma svårighetsgraden används flera olika tester:

• PEF-mätning (peak expiratory flow) – mäter hur snabbt barnet kan andas ut.
• Spirometri – används vanligtvis för barn från fem års ålder och visar både hur snabbt och hur mycket luft barnet andas ut.
• Lungröntgen – kan användas för att utesluta andra orsaker till besvären.

Allergitester kan dessutom utföras om läkaren misstänker att allergier ligger bakom astman.

Riskfaktorer

Vanliga riskfaktorer för astma hos barn är allergier, övervikt, exponering för tobaksrök, ärftlighet, låg födelsevikt samt att bo i ett område med kraftig luftförorening. Om mamman har astma ökar risken för att barnet utvecklar en svår astma som kvarställer även efter barndomen.

Att hantera astman i vardagen

Målet med astmavård för ett barn med svår astma är att barnet ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt – sova gott, gå i skolan, lära sig och leka utan begränsningar. En bra behandlingsplan tillsammans med regelbundna kontroller hos vården är avgörande för att nå detta mål.

Behandling

Behandlingen av svår astma hos barn omfattar oftast flera olika hjälpmedel och läkemedelsformer:

• PEF-mätare – för att följa hur lätt barnet andas över tid.
• Doseraerosol (ofta kallad inhalator eller pump) – den vanligaste läkemedelsformen.
• Torrpulverinhalator – alternativ till aerosolen för äldre barn.
• Nebulisator – omvandlar läkemedlet till dimma som barnet andas in, ofta används vid svåra anfall.
• Tabletter – läkemedel per os som kompletterar inhalationsbehandlingen.

Räddningsmediciner

Kortverkande bronkdilaterare kallas ofta "räddningsmediciner" eftersom de tas i samband med ett astmaanfall och lindrar symtomen inom några minuter. De ges vanligtvis via doseraerosol. Den vanligaste aktiva substansen är salbutamol (albuterol); även pirbuterol och levalbuterol förekommer.

Långtidsbehandling

Vid långtidsbehandling av svår astma används fem huvudtyper av läkemedel:

• Kortikosteroider – minskar inflammationen i luftvägarna, exempelvis flutikason, mometason, triamcinolon, budesonid, flunisolid och beklometason.
• Kombinationsinhalatorer – innehåller både långverkande bronkdilaterare och inhalerade kortikosteroider.
• Kromoglykat (kromolin) – hjälper till att förebygga astmaanfall.
• Teofyllin – en form av bronkdilaterare som vidgar luftvägarna.
• Leukotrienmodifierare – exempelvis montelukast och zafirlukast.

Tillsammans med ansvarig läkare kan en individanpassad behandlingsplan tas fram som ger barnet bästa möjliga kontroll över sin astma och god livskvalitet.