Kroppens oförmåga att hantera mejeriprodukter kan bero på flera olika faktorer. I vissa fall utlöser en allergi mot specifika mjölkproteiner besvärande symtom i samband med intag av alla typer av mejeriprodukter. I andra fall beror reaktionen på brist av de enzymer som behövs för att bryta ner mjölksockret (laktos), vilket ger besvär som inte är allergiska till sin natur. Även om mjölkallergi kan drabba människor i alla åldrar är barn särskilt utsatta för detta tillstånd.
Enligt Alpha Education Children's Center innehåller komjölk, som utgör grunden för de flesta mejeriprodukter, ett stort antal potentiellt allergiframkallande proteiner. Det vanligaste av dessa är kasein, som även förekommer under namnen kaseinat och natriumkaseinat. Uppskattningsvis 30 mjölkproteiner anses vara antigena, det vill säga de stimulerar produktionen av antikroppar, och i samband med matsmältningen av mejeriprodukter kan upp till 100 antigena proteiner bildas. Antikroppsproduktionen kan i sin tur utlösa ogynnsamma immunreaktioner som leder till mjölkallergi.
Enligt Food Allergy and Anaphylaxis Network delas symtomen på allergiska reaktioner mot mejeriprodukter in i två kategorier: akuta reaktioner och fördröjda reaktioner.
De symtom som uppträder vid akuta reaktioner kan inkludera nässelutslag på huden, illamående eller kräkningar samt andningsbesvär som pipande andning eller andnöd.
Symtom som tyder på en fördröjd reaktion kan innefatta diarré eller lös avföring, magkrampar, ett ihållande utslag på huden samt svårare andningsproblem.
Även om många barn kan undvika allvarliga långvariga hälsoproblem med rätt behandling kan obehandlad mjölkallergi leda till flera försvagande tillstånd, enligt Food Allergy and Anaphylaxis Network. Bland dessa finns astma, gastroesofageal refluxsjukdom och anemi. I vissa fall kan även adhd (attention deficit hyperactivity disorder) bero på svår långvarig mjölkallergi hos barn. Anafylaktisk chock kan också inträffa – ett tillstånd där luftvägarna stängs, vilket kan leda till kvävning om det inte åtgärdas omedelbart.
Enligt läkaren Stephen Wangen är samtidigheten mellan kända symtom på mjölkallergi och konsumtion av mejeriprodukter en ganska säker metod för att identifiera tillståndet. En mer konklusiv medicinsk undersökning kan dock behövas. I vissa fall kan ett hudtest påvisa förekomst av antikroppar, även om detta kan bero på en orelaterad allergisk reaktion. Ett bredare livsmedelsallergitest kan vara nödvändigt för att screena andra möjliga allergener i barnets kost än allergin mot mjölkprotein.
De flesta fall av mjölkallergi hos barn kan hanteras genom kostförändringar som eliminerar de livsmedel som normalt intas. Allergena mjölkproteiner finns i många livsmedel utöver mjölk, smör och ostar, exempelvis snacks som potatischips eller kex, bröd samt kakor och tårtor. Förpackningsdeklarationer bör därför kontrolleras noggrant för att se om mjölk ingår i tillverkningsprocessen. Rismjölk, sojamjölk och drycker baserade på nötter kan ersätta komjölk, men eventuella allergier mot dessa produkter bör först utredas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online