Det går att räkna ut sannolikheten för att ett barn får en viss blodgrupp med hjälp av några få grundläggande uppgifter. Blodgruppen bestäms av två kopior av en gen: en från mamman och en från pappan. Kombinationen av dessa gener, som kallas alleler, bildar tillsammans den gen som styr blodgruppen.
Det finns fyra blodgrupper: A, B, AB och 0. En person med blodgrupp A kan antingen ha ärvt två A-alleler, eller ett A från ena föräldern och ett 0 från den andra. Detsamma gäller blodgrupp B, eftersom både A och B är dominanta över 0. En person med blodgrupp AB har ärvt ett A från ena föräldern och ett B från den andra, eftersom A och B är kodominanta och deras kombination bildar en egen blodgrupp. Blodgrupp 0 kan däremot bara ärvas om båda föräldrarna bidrar med en 0-allel, eftersom 0 är recessivt.
Med hjälp av föräldrarnas blodgruppsinformation kan du enkelt beräkna sannolikheten för vilken blodgrupp barnet kommer att få. Här är en steg-för-steg-guide:
Rita en stor kvadrat på ett papper. Dela sedan kvadraten i fyra mindre rutor genom att dra en lodrät linje genom mitten och en vågrät linje från vänster till höger. Detta kallas ett Punnett-schema (Punnett square), ett klassiskt verktyg inom genetiken.
Skriv mammans blodgrupp ovanför kvadraten och placera den första allelen över rutan uppe till vänster och den andra allelen över rutan uppe till höger. Om mammans blodgrupp exempelvis är A eller B behöver du känna till hennes exakta genotyp – alltså den underliggande kombinationen av alleler som ligger bakom blodgruppen. Blodgrupp A kan bestå av antingen AA- eller AO-alleler, och på samma sätt kan blodgrupp B bestå av antingen BB- eller BO-alleler. Av den anledningen krävs mer information för att avgöra om en person med blodgrupp A har AA eller AO, respektive om en person med blodgrupp B har BB eller BO.
I det här exemplet utgår vi från att mamman har blodgrupp B med allelkombinationen BO. Skriv då B över rutan uppe till vänster och 0 över rutan uppe till höger.
Skriv pappans blodgrupp längs vänsterkanten, utanför kvadraten. I det här exemplet utgår vi från att pappan har blodgrupp AB. Placera A till vänster om rutan uppe till vänster och B till vänster om rutan nere till vänster. Blodgrupp AB består av kodominanta alleler, vilket innebär att en person med denna blodgrupp alltid har en A-allel och en B-allel. På motsvarande sätt är blodgrupp 0 recessiv och består därför alltid av två 0-alleler.
Fyll i varje ruta med de två alleler som korsas i just den rutan. I vårt exempel skriver du AB i rutan uppe till vänster, eftersom pappans första allel är A och mammans är B. I rutan uppe till höger skriver du AO, eftersom pappans A-allel paras ihop med mammans 0-allel. Eftersom A är dominant över 0 blir den resulterande blodgruppen A. Fyll sedan i de två nedre rutorna på exakt samma sätt.
Räkna antalet rutor med samma blodgruppskombination och omvandla resultatet till procent av helheten. I vårt exempel får vi kombinationerna AB, AO, AB och BO. Eftersom hälften av rutorna visar blodgrupp AB innebär det att det finns en 50-procentig sannolikhet att barnet ärver just blodgrupp AB. Sannolikheten för blodgrupp A är 25 procent, och sannolikheten för blodgrupp B är likaså 25 procent.
Kom ihåg att detta är en förenklad modell som endast avser ABO-systemet. Den faktiska arvsgången kan dessutom påverkas av andra faktorer, exempelvis Rhesusfaktorn (Rh+ eller Rh–). För ett säkert svar på barnets blodgrupp krävs alltid ett blodprov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online