Familjeplanering syftar i allmänhet på att begränsa befolkningstillväxten, bland annat genom användning av preventivmedel. Forskning inom området kan fokusera på olika faktorer för att utvärdera befolkningsutvecklingen. Mätvärden kan exempelvis omfatta spädbarnsdödlighet eller andelen levande födda med låg födelsevikt. Studierna kan även belysa kostnadseffektiva vinster, exempelvis hur par som planerar sin fertilitet kan minska antalet aborter, eller vilken effekt billiga preventivmedel kan ha som alternativ till abort.
Familjeplaneringsstudier har spelat en viktig roll för den prenatala vården. Forskningen har visat att det gynnar barnets hälsa när gravida kvinnor gör hälsosamma val före, under och efter graviditeten. Kvinnor bör exempelvis undvika alkohol, cigaretter och droger samt öka intaget av frukt och grönsaker för att maximera barnets chanser till god hälsa. Alkoholkonsumtion under graviditet innebär risk för fetalt alkoholsyndrom (FAS), vilket kan ge barnet mentala, beteendemässiga eller fysiska problem.
Familjeplaneringsforskning behandlar även risker kopplade till sexuellt beteende, såsom sexuellt överförbara infektioner. Institutionen för obstetrik och gynekologi vid University of Chicago har en egen sektion för familjeplanering och preventivmedelsforskning (chicagofamilyplanning.org). Sektionen driver flera studier, bland annat Postpartum Adolescent Birth Control Study, som analyserar unga mödrar och huruvida de blir gravida igen efter förlossningen. Många ideella organisationer och statligt finansierade program främjar dessutom användning av preventivmedel eller avhållsamhet, såvida inte par lever i en ömsesidigt monogam relation.
Maternal and Child Health Bureau (mchb.hrsa.gov/research) bedriver forskning och delar ut anslag för att stödja ett samhälle där familjer aktivt väljer att skaffa barn. Myndigheten distribuerar det så kallade Maternal and Child Health Block Grant för att finansiera delstatliga program som vaccinerar barn och screenar nyfödda. Myndighetens diskretionära anslag utökar även akutvårdstjänster, särskilt för familjer med särskilda behov. En studie som finansieras genom ett sådant anslag handlar om att öka kunskapen om genetiska sjukdomar, såsom sicklecellanemi och hemofili, för att förbättra hälsan hos gravida kvinnor och deras barn.
Center for Family Planning Research vid University of Pittsburgh (institute.mwrif.org/fpr) finansieras huvudsakligen av Magee-Womens Foundation. Centret genomför olika studier och rekryterar oftast deltagare för att utvärdera effekterna av preventivmedelsläkemedel. En studie som påbörjades 2009 undersöker exempelvis effekten av Bayer-Patchs p-plåster på kvinnor mellan 18 och 45 år. Studien pågår i ett år och utvärderar plåstret, som inte behöver appliceras dagligen och innehåller två hormoner: östrogen och progesteron.
Flera federalt finansierade program fokuserar på familjeplaneringsstudier och tjänster. Population Research and Family Planning Act från 1970 inrättade Office of Population Affairs, som syftar till att erbjuda familjeplaneringstjänster till allmänheten. Exempelvis ger Office of Family Planning, som ingår i Office of Population Affairs, kvinnor valmöjligheter inom reproduktiv hälsa. Office of Population Affairs har delat ut forskningsanslag till Child Trends, University of Missouri, University of Utah, Georgetown University och Marquette University. Från 2008 till 2011 stödjer anslagen forskning om naturlig familjeplanering, exempelvis analys av sociokulturella faktorer som påverkar användningen av preventivmedel bland unga afroamerikanska och latinamerikanska kvinnor.
Forskningen inom familjeplanering spänner över ett brett fält – från medicinska studier om preventivmedel till folkhälsoinsatser riktade mot utsatta grupper. Genom samarbete mellan universitet, myndigheter och ideella organisationer bidrar studierna till bättre reproduktiv hälsa, färre oönskade graviditeter och friskare barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online