Hälso- och sjukvårdspersonal mäter olika analyter i blod och andra kroppsvätskor för att upptäcka överskott eller brister som kan ligga bakom en patients symtom. Resultaten används både för att ställa diagnoser och för att planera behandling.
Det många inte vet är att flera analyter inte har konstanta värden – deras koncentrationer i blodet förändras under dygnets lopp. Dessa naturliga svängningar under en normal dag kallas dygnsvariationer. För att tolka ett provresultat korrekt måste därför tidpunkten för provtagningen alltid beaktas.
Dygnsvariationer är de regelbundna och förutsägbara förändringar som kroppens ämnen genomgår under ett dygn. De styrs av den biologiska klockan – den inre cirkadiska rytmen som reglerar sömn, vakenhet, hormonfrisättning och ämnesomsättning. Laboratoriernas referensintervall tar ofta hänsyn till dessa variationer, men det är ändå viktigt att jämföra prover som tagits vid ungefär samma tidpunkt på dygnet.
Kortisol är ett stresshormon som bildas i binjurarna och som visar tydliga koncentrationsskillnader under dagen. Produktionen styrs av hypofysen, som frisätter ACTH (adrenokortikotropt hormon) och därmed stimulerar binjurarna att bilda kortisol.
Kortisolnivåerna är som högst tidigt på morgonen och sjunker under dagen till sin lägsta punkt under nattsömnen. Personer med omvänt sömnmönster, till exempel nattarbetare, kan ha omvända kortisolnivåer. Avsaknad av dygnsvariation i kortisol kan tyda på Cushings syndrom, medan en underproduktion av hormonet kan bero på Addisons sjukdom.
TSH mäts för att bedöma om patienten har hypotyreos (låg sköldkörtelfunktion) eller hypertyreos (hög sköldkörtelfunktion). Även TSH varierar normalt under dygnet: nivåerna är högre på morgonen än på eftermiddagen och når sin topp runt midnatt.
Ett onormalt högt TSH-värde kan tyda på en underaktiv sköldkörtel eller på ett problem i hypofysen, medan ett lågt värde kan tyda på en överaktiv sköldkörtel.
Fosfat i blodet mäts framför allt för att övervaka tillstånd som påverkar njurarna eller matsmältningssystemet och som stör kroppens upptag eller utsöndring av fosfat. Hos patienter med njursvikt följs fosfatnivåerna särskilt noga.
Fosfatnivån är normalt som lägst mellan klockan 08.00 och 10.00 på förmiddagen och som högst mellan klockan 02.00 och 04.00 på natten.
Kalciumnivåerna i blodet kontrolleras vid misstanke om en rad olika tillstånd, bland annat sjukdomar i njurar, skelett, bisköldkörtlar, hjärta och nerver. Kalcium och fosfat mäts ofta samtidigt, eftersom njursjukdom kan ge låga kalciumnivåer tillsammans med höga fosfatnivåer, medan bisköldkörtelproblem ofta orsakar höga kalciumnivåer och låga fosfatnivåer.
Blodets kalciumnivå är normalt som högst runt klockan 20.00 på kvällen och som lägst mellan klockan 02.00 och 04.00 på natten.
PTH mäts för att bedöma bisköldkörtlarnas funktion. Dessa små körtlar reglerar kroppens kalciumbalans. PTH-nivåerna stiger under sömnen och når sin topp mellan klockan 02.00 och 04.00 – precis motsatt mönster mot kalciumet i blodet.
Låga albuminvärden kan tyda på lever- eller njursjukdom, men även på en allvarlig infektion eller inflammation. Förhöjt albumin är ofta ett tecken på vätskebrist. Albuminets dygnsvariation liknar kalciumets: nivåerna är som högst runt klockan 20.00 och som lägst mellan klockan 02.00 och 04.00.
Låga järnvärden i blodet kan tyda på anemi (blodbrist), medan höga värden kan peka på hemokromatos – en ärftlig sjukdom som kännetecknas av att järn ansamlas i kroppen. Järnnivåerna är som lägst på kvällen och som högst från morgonen till förmiddagen.
Eosinofiler är en typ av vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret och hjälper kroppen att bekämpa sjukdomar. Antalet eosinofiler i blodet är som lägst på morgonen, delvis beroende på den kortisolfrisättning som sker under sömnen. Under ett normalt dygn kan antalet variera med upp till 40 procent.
Eftersom så många analyter svänger under dygnet kan samma person få olika resultat beroende på när provet tas. Därför anger laboratorier ofta rekommenderade provtagningstider för vissa analyser, till exempel morgonprov för kortisol och TSH. Vid uppföljning över tid bör prover dessutom tas ungefär vid samma tidpunkt för att resultaten ska kunna jämföras på ett rättvist sätt. Kontakta alltid din vårdgivare för tolkning av dina provsvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online