En av de första saker många förknippar med att bli gravid är morgonillamående – och det med goda skäl. Tillståndet kallas idag medicinskt för "illamående och kräkningar i samband med graviditet" (NVP) och drabbar mer än hälften av alla gravida kvinnor. Även om illamåendet sällan känns behagligt finns det en tröst: forskning tyder på att kvinnor som upplever NVP har lägre risk för missfall. En rejäl dos graviditetsillamående kan alltså faktiskt vara ett tecken på en frisk graviditet.
Trots namnet "morgonillamående" är besvären tyvärr inte begränsade till morgontimmarna. Illamåendet kan komma när som helst på dygnet, dag som natt. För de flesta kvinnor börjar symptomen runt sjätte graviditetsveckan och avtar sedan gradvis, för att hos de flesta försvinna omkring vecka 12. Orsaken är troligen de extra hormoner som cirkulerar i kroppen under graviditeten. Illamåendet åtföljs ofta av lindriga till måttliga kräkningar.
Många gravida blir illamående redan vid åsynen eller doften av vissa livsmedel. Detta är helt normalt och kallas "mataversion". Aversionen gäller ofta livsmedel som kan vara potentiellt skadliga för fostret, exempelvis kött, fisk, fågel och ägg. Denna typ av motvilja har dokumenterats långt tillbaka i tiden, då hygienen var sämre och möjligheterna till ordentlig livsmedelsförvaring saknades. Teorin är att det kan vara kroppens naturliga sätt att skydda barnet under havet.
Hyperemesis Gravidarum är en svår och potentiellt farlig form av NVP. Den kännetecknas av ett nästan konstant illamående och kraftiga kräkningar som kan pågå långt bortom graviditetsvecka 12. Kvinnor som drabbas går ofta ner i vikt, kan drabbas av feber och har svårt att behålla varken mat eller vätska i kroppen.
Den största faran med hyperemesis gravidarum är uttorkning och elektrolytrubbning hos den blivande mamman. Kontakta därför alltid vården om du får dessa symtom, eller om du av någon annan anledning oroar dig över hur svårt ditt graviditetsillamående är.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online