Att inte kunna få barn trots upprepade försök kan vara en emotionellt tung upplevelse. Ofrivillig barnlöshet, eller infertilitet, definieras som att ett par inte blivit gravida efter ett års regelbundna, oskyddade samlag. Orsakerna kan ligga hos kvinnan, hos mannen eller hos båda – och i vissa fall går ingen klar förklaring att hitta. Här går vi igenom de vanligaste faktorerna bakom nedsatt fertilitet.
Ägglossningen innebär att ett moget ägg släpps från äggstocken. Om den uteblir helt eller sker oregelbundet kallas det anovulation. Detta kan bero på hormonella obalanser, sjukdomar i sköldkörteln eller biverkningar av vissa läkemedel.
Äggledarna är de gångar som ägget färdas genom på vägen till livmodern. Blockeringar kan uppstå till följd av ärrvävnad efter bukoperationer, endometrios eller infektioner som klamydia.
Vid endometrios växer vävnad som liknar livmoderslemhinnan utanför livmodern. Detta kan orsaka inflammation och ärrbildning, vilket i sin tur kan blockera äggledarna och göra det svårare för ett befruktat ägg att fästa i livmodern.
PCOS är en hormonell störning som påverkar ägglossningen. Tillståndet ger ofta oregelbundna menstruationer och små cystor på äggstockarna, och är en av de vanligaste orsakerna till nedsatt fertilitet hos unga kvinnor.
Vissa avvikelser i livmoderns form eller struktur, exempelvis myom, polyper eller en septum (en vävnadsskiljevägg), kan störa implantationen av ett befruktat ägg eller försvåra en fortsatt graviditet.
Kvinnors fertilitet minskar naturligt med åldern, särskilt efter 35 år. Det beror på att både antalet och kvaliteten på äggen successivt försämras.
Ett lågt antal spermier i sädesvätskan kan bero på flera faktorer, bland annat hormonella obalanser, ärftlighet, livsstilsvanor eller vissa läkemedel.
Rörligheten beskriver spermiers förmåga att simma och förflytta sig effektivt. Om rörligheten är dålig får spermierna svårare att ta sig fram till och nå ägget.
Morfologin avser spermiers storlek och form. Spermier med onormal form kan ha svårt att befrukta ett ägg, även om antalet är normalt.
Erektionsproblem innebär svårigheter att uppnå eller bibehålla en erektion som räcker för ett fullbordat samlag, vilket kan påverka möjligheten att bli gravid.
Vissa tillstånd blockerar fysiskt passage av spermier, exempelvis stopp i sädesledaren eller utgångsgångarna. Spermien kan då inte lämna kroppen vid ejakulationen.
I cirka 10–15 procent av fallen hittas ingen tydlig orsak till barnlösheten, trots grundliga undersökningar av båda parterna.
Vissa ärftliga tillstånd kan påverka fertiliteten hos såväl kvinnor som män.
Både kraftig övervikt och undervikt kan påverka hormonproduktionen och ägglossningen hos kvinnor, och därmed chanserna att bli gravid.
Rökning, hög alkoholkonsumtion, långvarig stress och vissa läkemedel kan påverka fertiliteten hos både män och kvinnor. Att förändra dessa vanor kan ofta förbättra chanserna till graviditet.
Exponering för vissa kemikalier och miljögifter kan skada spermieproduktionen eller påverka den reproduktiva hälsan hos kvinnor.
Kroniska sjukdomar som diabetes, cancer eller sjukdomar i sköldkörteln kan även de ha betydelse för fertiliteten.
Om ni har försökt bli gravida länge utan resultat är det viktigt att kontakta vården för att utreda orsaken. En fertilitetsutredning kan identifiera vilken faktor som ligger bakom och ge er möjlighet att diskutera lämpliga behandlingsalternativ, som hormonbehandling, insemination eller provrörsbefruktning. Ju tidigare utredningen påbörjas, desto bättre blir ofta förutsättningarna för en lyckad behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online