En graviditet där kvinnan har blodgrupp A Rh-negativ och mannen har blodgrupp 0 Rh-positiv kan medföra vissa risker på grund av Rh-inkompatibilitet. Rh-inkompatibilitet uppstår när modern är Rh-negativ och fadern är Rh-positiv, eftersom det då finns risk för att fostret ärver faderns Rh-positiva blodgrupp. Detta kan skapa en obalans i Rh-faktor mellan modern och det växande fostret. Här följer en förklaring av vilka risker detta innebär.
Under graviditeten – särskilt i samband med förlossning, missfall, abort eller trauma i buken – finns det en risk att fostrets Rh-positiva röda blodkroppar passerar moderkakan och kommer ut i den Rh-negativa moderns blodomlopp. Moderns immunsystem känner igen dessa celler som främmande och börjar bilda antikroppar mot Rh-faktorn. Denna process kallas Rh-sensibilisering. En gång sensibiliserad producerar immunförsvaret antikroppar resten av livet.
Om den Rh-negativa modern har blivit sensibiliserad – under en tidigare graviditet eller den aktuella – kan hennes antikroppar passera genom moderkakan och angripa fostrets Rh-positiva röda blodkroppar. Detta tillstånd kallas hemolytisk sjukdom hos foster och nyfödda (HDFN, även kallat HDN). Sjukdomen leder till att fostrets röda blodkroppar bryts ned, vilket kan orsaka:
Anemi (blodbrist) hos fostret
Gulsot (ikterus) efter födelsen
Vätskeansamling i fosterkroppen i svåra fall
Allvarliga komplikationer, i värsta fall hjärnskador på grund av höga nivåer av bilirubin
Det är viktigt att veta att en första graviditet oftast går relativt tryggt, eftersom sensibiliseringen vanligtvis sker först i slutet av graviditeten eller i samband med förlossningen. Risken ökar däremot för varje efterföljande graviditet om inga förebyggande åtgärder vidtas.
För att förebygga Rh-sensibilisering får Rh-negativa gravida vanligtvis profylaktiska injektioner av anti-D-immunoglobulin (RhIg). Behandlingen ges rutinmässigt runt vecka 28–29 av graviditeten samt inom några dygn efter förlossningen om barnet visar sig vara Rh-positivt. Immunoglobulinen innehåller antikroppar som binder till och oskadliggör eventuella Rh-positiva röda blodkroppar från fostret som kan ha trängt in i moderns cirkulation, innan hennes eget immunsystem hinner reagera. På så sätt minskas risken för sensibilisering avsevärt. I Sverige ges denna profylax rutinmässigt inom mödrahälsovården.
Med regelbundna kontroller under graviditeten, där bland annat antikroppsnivåer i moderns blod testas, tillsammans med korrekt administrering av anti-D-profylax och lämplig medicinsk vård är det möjligt att kraftigt minska riskerna kopplade till Rh-inkompatibilitet. De allra flesta gravida kvinnor med Rh-negativ blodgrupp får på detta sätt fullt friska barn. Genom god uppföljning säkerställs både moderns och fostrets hälsa och välbefinnande under hela graviditeten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online