DNA, eller deoxyribonukleinsyra, utgör instruktionsboken för alla levande organismer. Det finns i cellkärnan i varje cell i kroppen. En DNA-molekyl ser ut som en vriden stege – en form som kallas dubbelhelix. Stegarna i denna stege byggs av fyra bokstäver: A, C, T och G. Dessa bokstäver kombineras på specifika sätt för att varje kroppsdel ska fungera som den ska. För att detta ska vara möjligt måste DNA kontinuerligt kopiera sig självt, så att informationen kan överföras till nya celler.
Människor skapas genom celldelning. Ett barn börjar som en enda cell i moderns kropp. Cellen genomgår sedan miljontals delningar, medan DNA:t i den första cellen ständigt kopieras. Olika celler ersätts dock i olika takt. När en människa är några månader gammal ersätts hjärn- och nervceller sällan. Däremot kopieras cellerna som bygger upp naglar, hår och magsäckens slemhinna kontinuerligt under hela livet.
Bokstäverna på stegen som nämns ovan – A, C, T och G – är nukleobaser. De står för adenin, cytosin, tymin och guanin. Nukleobaser är kvävebaserade molekyler. Varje steg i DNA-stegen består av två sådana baser, som fogas samman till baspar. De kan bara binda till varandra på specifika sätt: cytosin binder alltid till guanin, och tymin binder alltid till adenin. Basparen kan också lossna från varandra.
När strängarna lossnar från varandra, eller separeras, rör sig baserna på varje sträng mot fria baser – extra baser som finns i cellkärnan i varje cell. Återigen gäller regeln att endast C kan binda till G, och endast A kan binda till T. Varje nybildad sträng blir därmed exakt likadan som den sträng den ersätter. När kopieringen är klar vrider sig strängarna tillbaka till dubbelhelixformen. Varje cell får då det specifika DNA den behöver för sin funktion i kroppen. Könsceller dupliceras genom en process som kallas meios, medan övriga celler, de så kallade somatiska cellerna, dupliceras genom mitos.
Adenin, cytosin, tymin och guanin jämförs ofta med bokstäver som bildar ord. Dessa ord förmedlar instruktionerna för att bygga proteiner. De långa avsnitten, eller orden, i DNA som producerar koderna för proteinerna kallas gener. En mänsklig cell innehåller 46 kromosomer, och varje kromosom innehåller mellan 1 000 och 2 000 gener. Dessa ritningar utgör varje persons unika genetiska kod. Inga två personer har exakt samma uppsättning gener – med undantag för enäggstvillingar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online