En osteopatisk läkare (D.O.) utbildas på samma sätt som en vanlig medicinsk läkare (M.D.). Båda går fyra år på medicinsk högskola, och båda är legitimerade att praktisera medicin, förskriva läkemedel och utföra kirurgiska ingrepp. Skillnaden ligger i att osteopatiska läkare dessutom genomgår ytterligare 300 till 500 timmars utbildning i praktisk manuell medicin och rörelseorganens system. Deras synsätt är helhetsorienterat – de betraktar och behandlar hela patienten snarare än enskilda organsystem eller kroppsdelar.
Osteopatin grundades efter det amerikanska inbördeskriget av Dr. Andrew Taylor Still, en amerikansk läkare som blev djupt besviken på de medicinska metoder han bevittnade under kriget. År 1892 grundade han American School of Osteopathy med ett tydligt fokus på förebyggande medicin, kroppens naturliga förmåga att läka sig själv samt musklernas och skelettets betydelse för den övergripande hälsan.
Den manuella utbildning som osteopater får gör det möjligt för dem att bedöma musklernas och de underliggande benens hälsa och funktion. Den informationen använder de sedan för att ställa diagnoser och behandla sjukdomar och skador. Till skillnad från kiropraktorer utför de dock inte kiropraktikliknande manipulationer av ryggraden.
År 2007 fanns det fler än 41 000 osteopatiska läkare i USA, vilket motsvarade cirka fem procent av landets totala läkarkår. Eftersom osteopatiska medicinska skolor lägger stor vikt vid utbildning inom primärvårdsmedicin arbetar över hälften av alla osteopater inom grundläggande områden som obstetrik och gynekologi, pediatrik samt internmedicin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online