
Om en man med blodgrupp O Rh-positiv och en kvinna med blodgrupp B Rh-negativ planerar att få barn kan vissa komplikationer teoretiskt sett uppstå under graviditet och förlossning. Orsaken är skillnaden mellan deras blodgrupper, främst när det gäller Rh-faktorn och ABO-systemet. Med god uppföljning och modern mödravård går dock riskerna att hantera väl.
Den största frågan handlar om så kallad Rh-inkompatibilitet. Rh-faktorn är ett protein som sitter på ytan av de röda blodkropparna. Personer som har detta protein är Rh-positiva, medan de som saknar det är Rh-negativa. Eftersom mannen i det här fallet är Rh-positiv och kvinnan Rh-negativ kan barnet ärva faderns Rh-positiva blodgrupp, vilket kan skapa en konflikt mellan mamma och foster.
Under graviditeten kan den blivande mammans immunsystem känna igen fostrets Rh-positiva blodkroppar som främmande och börja bilda antikroppar mot dem. Dessa antikroppar kan passera moderkakan och bryta ner fostrets röda blodkroppar. Det kan leda till ett allvarligt tillstånd som kallas erytroblastosis fetalis, med svår anemi, gulsot och andra hälsoproblem hos barnet som följd.
För att förebygga problemet får Rh-negativa gravida idag regelbundet sprutor med anti-D-immunoglobulin (ofta kallat RhoGAM), både under graviditetens gång och efter förlossningen. Läkemedlet hindrar mammans immunsystem från att bilda antikroppar mot Rh-positiva blodkroppar, vilket skyddar både den aktuella graviditeten och kommande graviditeter.
En annan tänkbar typ av konflikt är ABO-inkompatibilitet. Blodgruppen inom ABO-systemet avgörs av vilka antigener, A eller B, som finns på de röda blodkropparnas yta. En person med blodgrupp A har A-antigener, en med blodgrupp B har B-antigener, en med AB har båda typerna, och en med blodgrupp O har varken A- eller B-antigener. Kvinnan i exemplet har alltså B-antigener, medan mannen saknar båda.
I just denna kombination är ABO-konflikt dock osannolik. Eftersom en person med blodgrupp O endast kan föra vidare O-anlaget blir barnet antingen blodgrupp B (som mamman) eller O. En B-person bildar normalt inte antikroppar mot B-antigener, varför ingen konflikt uppstår. ABO-relaterad hemolytisk sjukdom hos nyfödda (HDN), där antikroppar bryter ner barnets blodkroppar och ger anemi och gulsot, ses framför allt när mamman har blodgrupp O och barnet A eller B. Tillståndet är dessutom oftast lindrigare än Rh-sjukdom och behandlas i första hand med fototerapi, i svårare fall med blodtransfusion.
Sammanfattningsvis finns det vissa risker kopplade till blodgruppskonflikter, men med dagens kunskap och rutiner inom mödrahälsovården är prognosen utmärkt. Blodgrupp och Rh-typ kontrolleras rutinmässigt tidigt i graviditeten, och Rh-profylax ges förebyggande till alla Rh-negativa kvinnor. Par med olika blodgrupper bör ändå diskutera sina specifika förutsättningar med barnmorska eller läkare och följa rekommendationerna i mödravården – det bästa sättet att trygga både mamman och barnets hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online